Charles Piper

Charles Piper
Född	Charles Emil Adolf Gustaf Piper[1] 12 september 1818[2][3][1] Kimstads församling[2][3][1], Sverige
Död	3 mars 1902[4][3][1] (83 år) Kimstads församling[4][3][1], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Politiker[3], godsägare[3]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1844–1866)[3] Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1867–1869)[5][3] Andrakammarledamot, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets (1870–1872)[5][3] Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1883)[5][3]
Politiskt parti
Första kammarens konservativa grupp (1867–1869)[3] Lantmannapartiet (1870–1872)[3]
Maka	Sofia Augusta Christina Piper (g. 1855–1873)[3][1]
Barn	Sofia Piper (f. 1856)[1] Emilie Piper (f. 1857)[6][7][3]
Föräldrar	Carl Fredrik Piper[3][1] Emilie Fredrika Aurora De Geer[3][1]
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden (1850)[1] Riddare av Sankt Olavs orden (1851)[1] Sankt Annas orden, andra klass (1853)[1] Officer av Hederslegionen (1856)[1] Kommendör av 1. klass av Vasaorden (1876)[1] Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1897)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om en svensk adelsman. För den nordamerikanske biologen Charles Piper, se Charles Vancouver Piper.

Charles Emil Adolf Gustaf Piper, född 12 september 1818 i Kimstads församling i Östergötlands län, död 3 mars 1902 i Kimstads församling i Östergötlands län, var en svensk greve, kammarherre, attaché och riksdagspolitiker.

Charles Piper föddes 1818 på Löfstad slott i Kimstads församling. Han var son till överhovjägmästaren Carl Fredrik Piper och hovfröken Emilie Fredrika Aurora De Geer af Finspång. Han blev 1832 student vid Uppsala universitet och avlade 1837 filosofie kandidatexamen. Han blev 6 december 1837 extra ordinarie kanslist i hovkanslersexpeditionen och avlade 3 juni 1839 examen till rättegångsverken.^[8]

Han var 1839–1841 attaché i Paris och blev 1843 andre sekreterare i Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen. 1848 blev han kammarherre hos drottning Josefina och blev samma år legationssekreterare i Köpenhamn, en post han senare innehade i S:t Petersburg 1851 och i Paris 1854–1856.

Som riksdagsman var han ledamot av Ridderskapet och adeln 1844–1845, 1850–1851, 1853–1854, 1862–1863 och 1865–1866. Han var ledamot av första kammaren 1867–1869 och 1882–1883 för Östergötlands läns valkrets samt var ledamot av andra kammaren 1870–1872, invald i Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets.

Piper var ägare till godset Löfstad i Östergötland.

• Charles Piper i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
• Piper i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 3