Charlotta Berger

Charlotta Berger
FöddChristina Charlotta Ulrika Cronhielm af Hakunge[1]
21 augusti 1784[2][3][1]
Linköpings S:t Lars församling[3], Sverige
Död25 maj 1852[2][3][1] (67 år)
Linköpings församling[3], Sverige
Medborgare iSverige[4][3]
SysselsättningÖversättare, poet, författare[1]
MakeJohan Göran Berger
(g. 1817–1852)[1]
SläktingarPolykarpus Erik Cronhielm (syskon)
Otto August Cronhielm (syskon)
Redigera Wikidata

Christina Charlotta Ulrika Berger, född Cronhielm af Hakunge 21 augusti 1784 i Linköping, Östergötlands län, död 25 maj 1852 i Linköping, Östergötlands län, svensk grevinna, författare och sångtextförfattare.

Biografi

Charlotta Berger föddes grevinna Cronhielm af Hakunge 1784 i Linköping. Hon var dotter till majoren greve Carl Emil Cronhielm af Hakunge vid Österbottens regemente och hans andra hustru friherrinnan Hedvig Ulrika Boije af Gennäs.[5] Hon var syster till Otto August Cronhielm och från 1817 gift med kompositören major Johan Göran Berger. Hennes morbror var Fredrik Boye som gav ut Magasin för konst, nyheter och moder, där hon även medverkade.

Charlotta Berger debuterade med romanen De franska krigs-fångarna i Sverige 1815 snabbt följd av Hilda och Ebba eller Ruinerna vid Brahehus och Trollgrottan i San Miniatos dal 1816 samt Albert och Louise eller Den dubbla upptäckten 1817. Hennes första romaner mottogs väl, vid denna tid var de flesta romaner som utgavs i Sverige översättningar, och de få försöken att skriva egna svenska romaner mottogs välvilligt. Berger anslöt sig till den sentimentala familjeromanen, med ett tydlig inflytande från Samuel Richardson. Efter giftermålet minskade hennes utgivning, men 1828 utkom Agnes och Alfred eller De trenne äpplena och 1846 novellsamlingen Noveller.[6]

Charlotta Berger publicerade en rad noveller och romaner, varav flera gick som följetonger i Aftonbladet. Under signaturen Ch***** skrev hon dikter och översättningar som trycktes i den illustrerade månadstidningen Magasin för konst, nyheter och moder, som utkom 1823–1844. Här publicerades 1826 hennes mest kända verk, balladen Kors på Idas grav, som är tonsatt av hennes man.

Bibliografi

Översättning

  • Rousseau, Jean Jacques (1820). Drottning Capriciosa. Rimsaga. Öfversättning efter La reine fantasque, prosaisk berättelse af J.J. Rousseau. Stockholm. Libris 2431347 

Redaktörskap

  • Swensken på Timor. Berättelse från engelskan. Stockholm. 1815. Libris 2417355 

Källor

  • Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Österberg, Carin; Lewenhaupt, Inga; Wahlberg, Anna Greta (1990). Svenska kvinnor : föregångare nyskapare. Lund: Signum. Libris 7767574. ISBN 91-87896-03-6 

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 93, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Christina C U Berger (f. Cronhielm), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18587, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 20 maj 2022.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 21 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 93. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0109.html
  6. ↑ Christina C U Berger (f. Cronhielm i Svenskt biografiskt lexikon

Vidare läsning

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.