Christopher Wegelius

Christopher Wegelius
Wegelius 1989.
Född13 september 1944[1]
Helsingfors, Finland
Död10 december 2025[2] (81 år)
Esbo, Finland[3]
Medborgare iFinland
SysselsättningBankman, ryttare
BarnCharles Wegelius (f. 1978)
Utmärkelser
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1988)[4]
Redigera Wikidata

Harald Christopher Wegelius, född 13 september 1944 i Helsingfors, död 10 december 2025 i Esbo,[5] var en finländsk bankman och ryttare inom framförallt banhoppning. Han var far till Charles Wegelius.

Wegelius, som blev vicehäradshövding 1972, var verkställande direktör för Sparbankernas centralaktiebank 1985–1989 och koncernchef för denna 1989–1991. Under bankkrisens dagar i början av 1990-talet övertogs nämnda bank av Finlands Bank och försattes slutligen i likvidation. Wegelius drabbades i samband med detta av åtal och krav på skadestånd för föregivet våghalsiga aktietransaktioner men frikändes i hovrätten.

Wegelius var en av Finlands framgångsrikaste ryttare. Han kom på tolfte plats i banhoppning vid olympiska sommarspelen 1980 (Monday Morning), vann silver i nordiska mästerskapen 1977, brons 1981 och 1983 och lagsilver 1991. Han blev finländsk mästare 1971, 1973, 1974, 1977, 1981 och 1988, silver 1974–1976, 1984 och 1987, brons 1976, 1986, 1989, 1992 och 1994. I hall-FM vann han guld 1986 och 1989. Av övriga segrar kan nämnas fyra Finn Derby-vinster och seger i Dunhill Trophy (1979) samt tiotals internationella GP-placeringar i Europa 1976–1981. Han var ordförande för Finlands ryttarförbund 1985–1992.

Wegelius har utgivit böckerna Minä, Christopher Wegelius: Päiväkirja pimeiden voimien vuosilta (i samarbete med Mauno Saari, 1992) och Hevoskaupan käsikirja (2005).

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Referenser

  1. ↑ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, ČSFD person-ID: 208950.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Olympedia – Christopher Wegelius (på engelska), läs online, läst: 14 december 2025.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Dödsannons. Hufvudstadsbladet 11.1.2026, sid. 27.
  4. 1 2 Annetut kunniamerkit 1980 – 2024, Finlands Vita Ros orden och Finlands Lejons orden, läs online, läst: 14 december 2025.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Christopher Wegelius (engelska)

Externa länkar