Cornelis de Graeff
| Cornelis de Graeff | |
| |
| Född | 15 oktober 1599[1][2] Amsterdam |
|---|---|
| Död | 4 maj 1664[1][2] (64 år) Amsterdam |
| Begravd | Oude Kerk |
| Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
| Sysselsättning | Konstsamlare, köpman[3], borgmästare[3], administratör, politiker, diplomat, parlamentsledamot[3] |
| Befattning | |
| Senator[3] Amsterdams borgmästare (1643) Amsterdams borgmästare (1648) Amsterdams borgmästare (1651–1652) Amsterdams borgmästare (1655–1656) Amsterdams borgmästare (1658–1659) Amsterdams borgmästare (1661–1662)[4] | |
| Maka | Geertruid Overlander van Purmerland Catharina Hooft |
| Barn | Pieter de Graeff (f. 1638) Jacob de Graeff (f. 1642) |
| Föräldrar | Jacob Dircksz de Graeff |
| Släktingar | Andries de Graeff (syskon) Johan de Witt |
| Heraldiskt vapen | |
![]() | |
| Redigera Wikidata | |

Cornelis de Graeff, född 15 oktober 1599 i Amsterdam, död 4 maj 1664, Friherre av Zuid-Polsbroek, var en holländsk statsman, diplomat, regent och borgmästare av Amsterdam. Under nederländska stormaktstiden styrde De Graeff tillsammans med sin bror Andries och sin brorson Johan de Witt Generalstaterna.[5]
Biografi
Cornelis de Graeff kom från familjen De Graeff, som tillsammans med familjen Bicker genom äktenskap hade den politiska makten i Amsterdam, Holland och slutligen i Republiken de sju förenade provinserna.[6] De Graeff föddes som son till Jacob Dircksz de Graeff [7] och hans hustru Aeltje Boelens Loen. De Graeff gifte sig 14 augusti 1635 med Catharina Hooft.
De Graeff var rådsherre i Amsterdam och som tack för sina insatser utsågs han 1643 till Amsterdams borgmästare. På det sättet blev han, tillsammans med sin kusin Andries Bicker en viktig maktfaktor. [8] På uppdrag av familjerna De Graeff, Bicker och arbetade man för att förhindra att det spanska inflytandet återupprättades. Detta skedde bland annat genom Spansk-nederländska kriget som slutade med freden i Münster (1648).[9] I mitten av 1600-talet var De Graeff en av de mest inflytelserika republikanerna och statsmansregenterna i republiken och en motståndare till de politiska ambitionerna i Huset Oranien. Hans politiska hållning var kännetecknande för hans familj: å ena sidan libertin och statssinnad, å andra sidan, om än i begränsad utsträckning, lojal mot Orangerna.[10]
Krig med England och Sverige
Då de Graeff tillträdde låg Holland i krig med England som slutade med freden i Westminster 1654. Freden var inte till Hollands fördel, men de Graeff och de Witt var något så när nöjda. Bland fredsvillkoren ingick en hemlig artikel, som uteslöt Huset Nassau-Oranien från alla statliga ämbeten i Holland. Karl X Gustavs framgångar i krig mot Polen och Danmark (1655–1660) ledde, trots att Sverige försökte blidka Holland med handelsförmåner, till fientligheter mellan Holland och Sverige. I syfte att förhindra Sverige att få kontroll över Öresund motarbetades dessa försök av De Witt och De Graeff.
Källor
Noter
- 1 2 Cornelis de Graeff, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 06702173.[källa från Wikidata]
- 1 2 Graeff, Cornelis de, Lord of Zuid-Polsbroek, Purmerland and Ilpendam, Grove Art Online, 12 januari 2018, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T033948.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10154778797749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Johan Engelbert Elias, De vroedschap van Amsterdam, vol. 1, Vincent Loosjes, 1903, s. 422.[källa från Wikidata]
- ↑ Brugmans, H. (1973) Geschiedenis van Amsterdam. Deel III Bloeitijd, 1621-1697, p. 159-167.
- ↑ Biografi i Andries Bicker, DBNL
- ↑ Drs. J. L. van der Gouw: De definitieve vorm van het graafschap /holland/ (1300-1795) Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Andries Bickers Biografi från DBNL (nl)
- ↑ Amsterdam: a brief life of the city. Van Geert Mak, Harvill Press (1999), p 123
- ↑ Pieter C. Vies: Andries de Graeff (1611–1678) ’t Gezagh is heerelyk: doch vol bekommeringen. p 29/30 (PDF)
Litteratur
- Israel, Jonathan I. (1995) The dutch Republic - Its Rise, Greatness, and Fall - 1477-1806, Clarendon Press, Oxford, ISBN 978-0-19-820734-4
- Rowen, Herbert H. (1986) John de Witt - Statesman of the „True Freedom“, Cambridge University Press, ISBN 0-521-52708-2
- Kernkamp, G.W. (1977) Prins Willem II 1626-1650, p. 107-110.
- Zandvliet, Kees De 250 rijksten van de Gouden Eeuw - Kapitaal, macht, familie en levensstijl (2006 Amsterdam; Nieuw Amsterdam Uitgevers)
- Burke, P. (1994) Venice and Amsterdam. A study of seventeenth-century élites.
_1636.jpg)
