Cryptopygus antarcticus
| Cryptopygus antarcticus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Urinsekter Entognatha |
| Ordning | Hoppstjärtar Collembola |
| Överfamilj | Isotomoidea |
| Familj | Isotomidae |
| Släkte | Cryptopygus |
| Art | Cryptopygus antarcticus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cryptopygus antarcticus | |
| Auktor | Willem, 1901 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Cryptopygus antarcticus[1] är en urinsektsart som beskrevs av Willem 1901. Den ingår i släktet Cryptopygus och familjen Isotomidae.[1] Arten förekommer framför allt i Antarktis[2], och är känd för sin stora köldhärdighet[3].
Beskrivning
Arten är en långsträckt hoppstjärt, nästan helt svart till färgen (något som hjälper den att ta upp värme).[3] Längden är endast 1 till 2 mm, och arten väger bara några mikrogram.[4]
Utbredning
Cryptopygus antarcticus är vitt spridd i Antarktis och Subantarktis[5][2], men underarten C. a. travei förekommer dessutom på den sydafrikanska ön Marion Island, belägen långt söderut från det sydafrikanska fastlandet[5].
Ekologi
Arten är välanpassad till ett liv i Antarktis. Den ansamlar olika föreningar i kroppen som sänker dess fryspunkt, så den kan tåla temperaturer ner till -30°C.[6] Den exakta mekanismen är dock fortfarande dåligt känd[7].
Födan består bland annat av alger och mossa.[8]
Livslängden är åtminstone 3 år.[3]
Källor
- 1 2 ”Cryptopygus antarcticus Willem, 1901” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=99511#null. Läst 19 januari 2026.
- 1 2 ”Map of Cryptopygus antarcticus” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Cryptopygus+antarcticus. Läst 7 juli 2018.
- 1 2 3 Luke Sandro och Juanita Constible (2009). ”Antarctic Bestiary” (på engelska). Miami University. http://www.units.miamioh.edu/cryolab/education/antarcticbestiary_terrestrial.htm. Läst 7 juli 2018.
- ↑ Pete Bucktrout (27 september 2007). ”Antarctic Springtail” (på engelska). British Antarctic Survey. EurekAlert! (American Association for the Advancment of Science). Arkiverad från originalet den 7 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180707230455/https://www.eurekalert.org/multimedia/pub/5290.php. Läst 7 juli 2018.
- 1 2 ”Collembola of South Africa” (på engelska). Collembola of South Africa. 2018. http://collembola.co.za/cryptopygus-antarcticus-travei/. Läst 7 juli 2018.
- ↑ ”Natural anti-freeze -- how arthropods survive the cold” (på engelska). EurekAlert! (American Association for the Advancment of Science). 2 april 2007. Arkiverad från originalet den 7 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180707201725/https://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-04/sfeb-na032907.php. Läst 7 juli 2018.
- ↑ Jelena Purać et al. (2008). ”Cold hardening processes in the Antarctic springtail, Cryptopygus antarcticus: Clues from a microarray” (på engelska). Journal of Insect Physiology 54 (9). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022191008001376. Läst 7 juli 2018.
- ↑ A. J. Burn (1984). ”Energy partitioning in the Antarctic collembolan Cryptopygus antarcticus” (på engelska). Ecological Entomology 9 (1). https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1365-2311.1984.tb00693.x. Läst 7 juli 2018.
Externa länkar
Wikispecies har information om Cryptopygus antarcticus.
|