Deborah Jin

Deborah S. Jin
Deborah S. Jin, 14 oktober 2014.
Född15 november 1968[1][2]
Stanford[1], USA
Död15 september 2016[3][1][2] (47 år)
Boulder[3][1], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidPrinceton University, filosofie kandidat,
University of Chicago, doktorsexamen, [4]
SysselsättningFysiker[1], universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of Colorado Boulder[1]
JILA (1995–1997)[5]
JILA (1997–2016)[6]
MakeJohn L. Bohn
(g. –2016, döden)[3]
Utmärkelser
Presidential Early Career Award for Scientists and Engineers (2000)[7]
Samuel Wesley Stratton Award (2001)[8]
Maria Goeppert-Mayer Award (2002)[8]
William O. Baker Award for Initiatives in Research (2002)[9]
MacArthur Fellows Program (2003)[10]
Research Leader of the Year (2004)
I. I. Rabi Prize (2005)[11]
AAAS Fellow (2006)[12]
Benjamin Franklin-medaljen (2008)[13]
William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (2009)[14]
L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset (2013)[15]
Isaac Newton-medaljen (2014)[16]
Comstock-priset i fysik (2014)[17]
Clarivate Citation Laureates (2015)[18]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[19]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Deborah S. Jin ( kinesiska :金秀兰; pinyin : Jīn Xiùlán), född 15 november 1968 i Stanford, Kalifornien, USA,[20] död 15 september 2016 i Boulder, Colorado,[21] var en amerikansk fysiker vid National Institute of Standards and Technology (NIST), adjungerad professor vid institutionen för fysik vid University of Colorado och fellow vid JILA, ett NIST-gemensamt laboratorium med University of Colorado.[22][23]

Jin ansågs vara en pionjär inom polär molekylär kvantkemi.[24][25] Från 1995 till 1997 arbetade hon med Eric Cornell och Carl Wieman vid JILA, där hon medverkade i några av de tidigaste studierna av utspädda gas- Bose-Einstein-kondensat.[26] År 2003 skapade Jins team vid JILA ett första fermioniskt kondensat, en ny form av materia.[27] Hon använde magnetiska fällor och lasrar för att kyla fermioniska atomgaser till mindre än 100 miljarddels grad över noll, och demonstrerade framgångsrikt kvantdegeneration och bildandet av ett molekylärt Bose-Einstein-kondensat.[28][29] Jin nämndes ofta som en stark kandidat till Nobelpriset i fysik.[30][31] År 2002 erkände Discover magazine henne som en av de 50 viktigaste kvinnorna inom vetenskapen.[32]

Biografi

Jin var ett av tre syskon och växte upp i Indian Harbour Beach, Florida. Hennes far var fysiker och hennes mor fysiker som arbetade som ingenjör. Hennes far Ron Jin föddes i Fuzhou 1933 och dog 2010.[33]

Jin tog examen magna cum laude vid Princeton University år 1990, med en kandidatexamen i fysik efter att ha slutfört en avhandling med titeln "A Condensation-Pumped Dilution Refrigerator for Use in Cooling Millimeter Wave Bolometer Detectors".[34][26][35] Hon mottog Allen G. Shenstone-priset i fysik år 1990.

Jin studerade sedan vid University of Chicago, där hon var NSF Graduate Fellow från 1990 till 1993 och tog en doktorsexamen i fysik 1995, där hon slutförde en doktorsavhandling med titeln "Experimental Study of the Phase Diagrams of Heavy Fermion Superconductors with Multiple Transitions" under handledning av Thomas Felix Rosenbaum.[36]

Forskning

Efter att ha avlagt sin doktorsexamen anslöt sig Jin till Eric Cornells grupp vid JIL, Joint Institute for Laboratory Astrophysics i Boulder, Colorado, som postdoktor. Denna övergång från kondenserad materia till atomfysik krävde att hon lärde sig en ny uppsättning experimentella tekniker. Jin anslöt sig till Cornells grupp strax efter att de uppnått det första rubidium Bose-Einstein-kondensatet (BEC) och utfört experiment som karakteriserade dess egenskaper.[37]

År 1997 bildade Jin sin egen grupp vid JILA. Inom två år utvecklade hon förmågan att skapa den första kvantdegenererade gasen av fermioniska atomer. Arbetet motiverades av tidigare studier av BEC:er och förmågan att kyla en utspädd gas av atomer till 1 μK. De svaga interaktionerna mellan partiklar i en BEC ledde till intressant fysik. Det teoretiserades att fermioniska atomer skulle bilda ett analogt tillstånd vid tillräckligt låga temperaturer, med fermioner som parar sig i ett fenomen som liknar skapandet av Cooper-par i supraledande material.[38]

Arbetet komplicerades av det faktum att fermioner, till skillnad från bosoner, inte kan inta samma kvanttillstånd samtidigt, på grund av Paulis uteslutningsprincip, och är därför begränsade när det gäller kylmekanismer. Vid tillräckligt låg temperatur är evaporativ kylning, en viktig teknik som används för att nå tillräckligt låg temperatur för att skapa de första BEC:erna, inte längre effektiv för fermioner. För att kringgå detta problem kylde Jin och hennes team kalium-40-atomer i två olika magnetiska delnivåer. Detta gjorde det möjligt för atomer i olika delnivåer att kollidera med varandra, vilket återställde effektiviteten av evaporativ kylning. Med hjälp av denna teknik kunde Jin och hennes grupp producera en degenererad Fermigas vid en temperatur på cirka 300 nK, eller hälften av blandningens Fermitemperatur.[39][40]

År 2003 var Jin och hennes team de första att kondensera par av fermioniska atomer. De observerade direkt ett molekylärt Bose-Einstein-kondensat som skapats enbart genom att justera interaktionsstyrkan i en ultrakall Fermigas av atomer med hjälp av en Feshbachresonans. Hon kunde observera övergångar i gasen mellan ett Bardeen-Cooper-Schrieffer (BCS)-tillstånd och Bose-Einstein-kondensat.[41]

År 2008 utvecklade Jin och hennes team en teknik analog med vinkelupplöst fotoemissionsspektroskopi (ARPES) som gjorde det möjligt för dem att mäta excitationer av sin degenererade gas med både energi- och momentumupplösning. De använde denna metod för att studera fermionparningens natur över BCS-BEC-övergången, samma system som hennes grupp först hade utforskat 2003.[42] Dessa experiment gav de första experimentella bevisen på ett pseudogap i BCS-BEC-övergången.[43]

Jin fortsatte att flytta fram gränserna för ultrakall vetenskap när hon och hennes kollega, Jun Ye, lyckades kyla polära molekyler som har ett stort elektriskt dipolmoment till ultrakalla temperaturer, också år 2008. Istället för att direkt kyla polära molekyler skapade de en gas av ultrakalla atomer och omvandlade dem sedan till dipolära molekyler på ett koherent sätt. Detta arbete ledde till nya insikter om kemiska reaktioner nära absoluta nollpunkten. De kunde observera och kontrollera kaliumrubidium (KRb)-molekyler i det lägsta energitillståndet (grundtillståndet). De kunde till och med observera molekyler som kolliderar och bryter och bildar kemiska bindningar.[44] Jins make, John Bohn, som specialiserat sig på teorin om ultrakalla atomkollisioner, samarbetade med henne i detta arbete.

Utmärkelser och priser

Jin var vald medlem av National Academy of Sciences (2005)[25] och ledamot av American Academy of Arts and Sciences (2007).[45][46]

Jin vann ett antal prestigefyllda priser, som:

  • 2000, Presidential Early Career Award inom vetenskap och teknik [22]
  • 2001, NIST Samuel W. Stratton Award
  • 2002, Maria Goeppert-Mayer Award[26]
  • 2002, National Academy of Sciences Award för initiativ inom forskning
  • 2003, MacArthur Fellowship "genistipendium"[47]
  • 2003, Arthur S. Flemming Award (vetenskaplig kategori )
  • 2004, Medaljen för tjänstgöring i Amerika: Vetenskap och miljö
  • 2004, Scientific American's "Research Leader of the Year"[48]
  • 2005, American Physical Society, I.I. Rabi Prize
  • 2006, Bonfils-Stanton Foundation Award i vetenskap och medicin
  • 2008, The Benjamin Franklin Medal i fysik[49]
  • 2009, Sigma Xi, The William Proctor Prize för vetenskapliga prestationer
  • 2011, Gold Medal, NIST, Department of Commerce
  • 2013, L'Oréal-UNESCO för kvinnor inom vetenskap för Nordamerika [50][51]
  • 2014, The Institute of Physics Isaac Newton Medal[52]
  • 2014, Comstock Prize in Physics, "for a recent innovative discovery or investigation in electricity, magnetism, or radiant energy."[25][28]
  • 2014, "Most Influential Scientific Minds of 2014," with Jun Ye, publicerad av Thomson Reuters

Efter hennes död döpte American Physical Society om sitt DAMOP-pris för doktorander till Deborah Jin för att uppmärksamma hennes inverkan inom atom-, molekylär- och optisk fysik.[53]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Deborah S. Jin, 4 februari 2026.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Deborah-Jintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 läs online, The Washington Post .[källa från Wikidata]
  4. ↑ läs online, jila.colorado.edu , läst: 12 november 2017.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  6. ↑ John L. Bohn & Eric Cornell, Deborah S. Jin 1968–2016, vol. 538, 7625, Nature, oktober 2016, s. 318-318, 10.1038/538318A, PubMed-ID: 27762370, läst: 28 maj 2019.[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, www.nist.gov .[källa från Wikidata]
  8. 1 2 läs online, www.aps.org .[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.macfound.org .[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, www.aps.org , läst: 28 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
  13. ↑ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, www.sigmaxi.org , läst: 28 maj 2019.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läst: 28 maj 2019.[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.nasonline.org , läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  18. ↑ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  20. ↑ ”California Birth Index, 1905-1995”. FamilySearch. https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:VL9C-2S5.
  21. ↑ ”Deborah Jin, government physicist who won MacArthur ‘genius’ grant, dies at 47”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/national/health-science/deborah-jin-government-physicist-who-won-macarthur-genius-grant-dies-at-47/2016/09/20/c2deb8ce-7ed9-11e6-8d13-d7c704ef9fd9_story.html. Läst 5 oktober 2016.
  22. 1 2 ”Deborah S. Jin”. JILA, University of Colorado. https://jila.colorado.edu/faculty/deborah-s-jin.
  23. ↑ ”Interview with Deborah S. Jin”. Annenberg Learner. Annenberg Foundation. http://www.learner.org/courses/physics/scientist/transcripts/jin.html.
  24. ↑ DeMarco, Brian; Bohn, John; Cornell, Eric (oktober 2016). ”Deborah S. Jin 1968–2016”. Nature 538 (7625): sid. 318. doi:10.1038/538318a. PMID 27762370. Bibcode: 2016Natur.538..318D.
  25. 1 2 3 Ost, Laura (29 januari 2014). ”JILA/NIST Fellow Deborah Jin to Receive 201 4 Comstock Prize in Physics”. JILA/NIST Fellow Deborah Jin to Receive 201 4 Comstock Prize in Physics. https://www.nist.gov/pml/div689/jin-012914.cfm.
  26. 1 2 3 ”2002 Maria Goeppert Mayer Award Recipient Deborah S. Jin”. American Physical Society. https://www.aps.org/programs/honors/prizes/prizerecipient.cfm?last_nm=Jin&first_nm=Deborah&year=2002.
  27. ↑ ”A New Form of Matter: II, NASA-supported researchers have discovered a weird new phase of matter called fermionic condensates”. Science News. Nasa Science. 12 februari 2004. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402130901/https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2004/12feb_fermi. Läst 7 juni 2026.
  28. 1 2 Galvin, Molly (16 januari 2014). ”Academy Honors 15 for Major Contributions to Science”. News from the National Academy of Sciences. National Academy of Sciences. http://www.nasonline.org/news-and-multimedia/news/jan-16-2014-NASawards.html.
  29. ↑ Regal, C. A.; Greiner, M.; Jin, D. S. (28 januari 2004). ”Observation of Resonance Condensation of Fermionic Atom Pairs”. Physical Review Letters 92 (4). doi:10.1103/PhysRevLett.92.040403. PMID 14995356. Bibcode: 2004PhRvL..92d0403R.
  30. ↑ Chang, Kenneth (22 september 2016). ”Deborah S. Jin Dies at 47; Physicist Studied Matter in Extreme Cold”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2016/09/22/science/deborah-jin-obituary.html.
  31. ↑ Orzel, Chad. ”Predicting The Nobel Prize In Physics”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/chadorzel/2015/10/02/predicting-the-nobel-prize-in-physics/.
  32. ↑ Svitil, Kathy (13 november 2002). ”The 50 Most Important Women in Science”. Discover. http://discovermagazine.com/2002/nov/feat50/.
  33. ↑ ”一盏过早熄灭的科学明灯 (A beacon of science that was extinguished too early)” (på engelska). www.sohu.com. 2016-09-22. https://www.sohu.com/a/www.sohu.com/a/114849144_116413.
  34. ↑ ”Deborah S. Jin - CV”. https://jila.colorado.edu/jin/sites/default/files/uploads/CV_Jin.pdf.
  35. ↑ Jin, Deborah S. (1990) (på English). A Condensation-Pumped Dilution Refrigerator for Use in Cooling Millimeter Wave Bolometer Detectors. Princeton, NJ: Department of Physics. https://catalog.princeton.edu/catalog/4122253
  36. ↑ Deborah Shiu-lan (1995). Experimental study of the phase diagrams of heavy fermion superconductors with multiple transitions (Ph.D.). The University of Chicago. OCLC 833462117. ProQuest 304247574.
  37. ↑ Chang, Kenneth (27 januari 2017). ”Lives: Deborah Jin '90”. Princeton Alumni Weekly. https://paw.princeton.edu/article/lives-deborah-jin-90.
  38. ↑ DeMarco, B.; Jin, D. S. (1 december 1998). ”Exploring a quantum degenerate gas of fermionic atoms”. Physical Review A 58 (6): sid. R4267–R4270. doi:10.1103/PhysRevA.58.R4267. Bibcode: 1998PhRvA..58.4267D.
  39. ↑ ”Fermion gas achieves quantum degeneracy”. Physics World 12 (10): sid. 5. 5 april 1999. doi:10.1088/2058-7058/12/10/2.
  40. ↑ DeMarco, B.; Jin, D. S. (10 september 1999). ”Onset of Fermi Degeneracy in a Trapped Atomic Gas”. Science 285 (5434): sid. 1703–1706. doi:10.1126/science.285.5434.1703. PMID 10481000.
  41. ↑ Greiner, Markus; Regal, Cindy A.; Jin, Deborah S. (2003). ”Emergence of a molecular Bose–Einstein condensate from a Fermi gas”. Nature 426 (6966): sid. 537–540. doi:10.1038/nature02199. PMID 14647340. Bibcode: 2003Natur.426..537G. https://zenodo.org/record/1233267.
  42. ↑ Stewart, J. T.; Gaebler, J. P.; Jin, D. S. (augusti 2008). ”Using photoemission spectroscopy to probe a strongly interacting Fermi gas”. Nature 454 (7205): sid. 744–747. doi:10.1038/nature07172. PMID 18685703. Bibcode: 2008Natur.454..744S.
  43. ↑ Gaebler, J. P.; Stewart, J. T.; Drake, T. E.; Jin, D. S.; Perali, A.; Pieri, P.; Strinati, G. C. (4 juli 2010). ”Observation of pseudogap behaviour in a strongly interacting Fermi gas”. Nature Physics 6 (8): sid. 569–573. doi:10.1038/nphys1709. Bibcode: 2010NatPh...6..569G.
  44. ↑ ”Ultracold Molecules - Ye Group”. jila.colorado.edu. http://jila.colorado.edu/yelabs/research/ultracold-molecules.
  45. ↑ ”Professor Deborah S. Jin”. American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/content/system/search.aspx?s=Deborah+Jin.
  46. ↑ ”2007 Class of Fellows and Foreign Honorary Members by Class and Section”. American Academy of Arts and Sciences. http://2m.com/wp-content/uploads/2M_AAAS-Announces-2007-Class-of-Fellows.pdf.
  47. ↑ ”MacArthur Fellows / Meet the Class of 2003 Deborah Jin”. MacArthur Foundation. https://www.macfound.org/fellows/710/.
  48. ↑ Holloway, Marguerite (2004). ”Superhot among the Ultracool”. Scientific American 291 (September): sid. 40–42. doi:10.1038/scientificamerican0904-40. PMID 15376749. Bibcode: 2004SciAm.291c..40H.
  49. ↑ ”Deborah Jin”. The Franklin Institute. 15 januari 2014. https://www.fi.edu/laureates/deborah-jin.
  50. ↑ Davidowitz, Suzie (22 oktober 2012). ”L'OREAL-UNESCO for Women in Science Names Professor Deborah Jin 2013 Laureate for North America”. Market Wired. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180806180949/http://www.marketwired.com/press-release/loreal-unesco-women-science-names-professor-deborah-jin-2013-laureate-north-america-1716296.htm. Läst 7 juni 2026.
  51. ↑ ”Five exceptional women scientists receive L'OREAL-UNESCO Awards”. News Africa. 8 april 2013. http://www.africa-news.eu/immigration-news/immigration-news/world/five-exceptional-women-scientists-receive-loreal-unesco-awards.html.
  52. ↑ ”Institute of Physics announces 2014 award winners”. Institute of Physics. http://www.iop.org/news/14/jul/page_63442.html.
  53. ↑ ”Deborah Jin's Legacy Honored by DAMOP” (på engelska). www.aps.org. https://www.aps.org/publications/apsnews/updates/deborah-jin.cfm.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.