Dirk Jan de Geer

Dirk Jan de Geer
Född14 december 1870[1][2][3]
Groningen
Död27 november 1960[4] (89 år)
Soest, Nederländerna
Medborgare iKonungariket Nederländerna
Utbildad vidUniversitetet i Utrecht
SysselsättningPolitiker, advokat, journalist, författare[5]
Befattning
Municipal councillor of Rotterdam
Representanthusledamot i Nederländerna, Schiedam (1907–1921)[6][7][8]
Member of the Provincial Executive of South Holland (1908–1920)[8]
Arnhems borgmästare (1920–1921)[8]
Nederländernas finansminister (1921–1923)[8]
Representanthusledamot i Nederländerna (1922)[8]
Nederländernas inrikes- och kungarikesminister (1925–1926)[8]
Nederländernas premiärminister (1926–1929)[8]
Nederländernas finansminister (1926–1933)[8]
Representanthusledamot i Nederländerna (1933–1939)[8]
Minister van staat (1933–1947)[8]
Member of the States-Provincial of South Holland (1935–1939)[8]
Formator (1939)[9][8]
Nederländernas finansminister (1939–1940)[8]
Nederländernas premiärminister (1939–1940)[8]
Politiskt parti
Kristliga Historiska Unionen[7][6]
BarnEddy de Geer van Oudegein (f. 1907)
FöräldrarLodewijk de Geer[10]
Petronella Elisabeth Beckeringh[10]
Redigera Wikidata

Dirk Jan de Geer, född 14 december 1870 i Groningen, död 28 november 1960 i Soest, var en konservativ nederländsk politiker. Han var premiärminister i Nederländerna 1926–1929 och 1939–1940.

de Geer blev juris doktor i Utrecht 1895. Han var borgmästare i Arnhem 1907–1922 och medlem av generalstaternas andra kammare som representant för det kristligt-historiska partiet. År 1922 inträdde han som finansminister i Charles Ruijs de Beerenbroucks ministär men avgick i augusti 1923 på grund av meningsskiljaktigheter rörande ett flottanslag. Augusti-november 1925 var han inrikesminister och jordbruksminister i Hendrikus Colijns ministär. 4 mars 1926 trädde han i spetsen för en expeditionsministär, inom vilken han även övertog finansministerposten. Regeringen satt till augusti 1929, då den avlöstes av Beerenbroucks, i vilken de Geer ingick som finansminister. Han misslyckades 1940 med ett försök att förhandla fram ett fredsavtal mellan Tyskland och Storbritannien. Efter den tyska ockupationen följde han först drottning Vilhelmina i exil, men återvände snart. Efter kriget fråntogs han flera utmärkelser, exempelvis hederstiteln statsminister.

Källor

Noter

  1. ↑ Dirk Jan de Geer, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 80773688.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Dirk-Jan-de-Geertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Walter Schellenberg & Schutzstaffel, Sonderfahndungsliste G.B., Schutzstaffel.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Ivo Schöffer, J. Bosmans & Klaas van Berkel (red.), Biografisch Woordenboek van Nederland (BWN) 1880-2000, Instituut voor Nederlandse Geschiedenis, Biografisch Woordenboek van Nederland: 1880-2000 ID: bwn3/geer, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ↑ bok, läs online, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Onze Afgevaardigden : portretten en biographieën der leden van de Eerste en Tweede kamer der Staten-Generaal : verkiezingen 1909., 4, Nijgh & Van Ditmar, 1909, s. 307, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 Onze Afgevaardigden : portretten en biografieën der leden van de Eerste en Tweede Kamer der Staten-Generaal, verkiezingen 1913, 5, Nijgh & Van Ditmar, 1913, s. 359, läs online.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Parlement.com, Parlement.com-ID: vg09ll0wgqzj, läst: 1 juni 2022.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Parlement.com, Parlement.com-ID: vh8lnhrp8ws1.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]