Elektronik
Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på rörelserna hos elektroner i vakuum, gaser eller fasta material (inklusive halvledare). I modernt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom bland annat radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.[1]
Traditionellt betecknas elektrisk apparatur utan aktiva komponenter som ej elektronisk. Exempel på icke-elektronisk utrustning är därför värme-element, elmotorer och enklare elkraftöverföring.
Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen" eftersom datorer och annan kringutrustning är uppbyggd av olika elektroniska komponenter.
Teori
Elektroniska kretsar analyseras ofta med hjälp av grundläggande kretsteori, där Ohms lag beskriver sambandet mellan spänning, ström och resistans.[2] Kirchhoffs lagar används för att beskriva strömmar och spänningar i elektriska nätverk, medan Maxwells ekvationer utgör den mer grundläggande elektromagnetiska teorin bakom elektriska och magnetiska fält.
Komponenter
Beståndsdelarna i elektronik kallas komponenter. Komponenterna kan delas in i olika typer beroende på deras egenskaper och funktion i en krets.[3] När komponenter kopplas samman bildas elektriska eller elektroniska kretsar. Integrerade kretsar innehåller många elektroniska komponenter, bland annat aktiva komponenter som transistorer och dioder samt passiva komponenter som resistorer och kondensatorer, sammanbyggda på ett halvledarsubstrat.[4]
Aktiva komponenter
Exempel: transistor, MOSFET, CMOS, diod, DIAC, TRIAC, operationsförstärkare, tyristor. Dioder, transistorer och integrerade kretsar räknas vanligen som aktiva komponenter.[5]
Passiva komponenter
Exempel: motstånd, kondensator, spole. Resistorer, kondensatorer och induktorer/spolar räknas vanligen som passiva komponenter.[5]
Analoga kretsar
Exempel: förstärkare, oscillator, blandare
Digitala kretsar
Byggblock:
Kraftigt integrerade komponenter:
Elektromekaniska komponenter
Exempel: relä, strömställare
Konstruktion
EDA-programvara används för att konstruera elektroniska system, till exempel genom schemaritning, simulering, verifiering och mönsterkortslayout.[6] Program som Kicad används för att skapa kopplingsscheman och överföra konstruktionen till en mönsterkortslayout, där komponentplacering och ledningsdragning utformas inför tillverkning.[7][8] Liknande EDA-program kan koppla samman kopplingsschema, komponentplacering och mönsterkortsroutning i samma arbetsflöde.[9]
Se även
Referenser
- ↑ ”elektronik - Uppslagsverk”. www.ne.se. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektronik. Läst 23 januari 2020.
- ↑ ”Vad är Ohms lag?”. Fluke. https://www.fluke.com/sv-se/las-mer/blogg/elektriska/vad-ar-ohms-lag. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Basic Electronic Components”. Sierra Circuits. https://www.protoexpress.com/kb/basic-components-overview/. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Integrated circuit”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/integrated-circuit. Läst 4 maj 2026.
- 1 2 ”Active Components and Passive Components”. Panasonic Industry. 10 december 2021. https://industrial.panasonic.com/ww/ds/ss/technical/b15. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Electronic Design Automation (EDA) Software”. Altium. 9 april 2020. https://resources.altium.com/p/eda-software. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”KiCad – Schematic Capture & PCB Design Software”. KiCad. https://www.kicad.org/. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”About KiCad”. KiCad. https://www.kicad.org/about/kicad/. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”EAGLE – PCB Design And Electrical Schematic Software”. Autodesk. https://www.autodesk.com/br/products/eagle/overview.acessado. Läst 4 maj 2026.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Elektronik.- elektronik i Nationalencyklopedins nätupplaga.
|