Emily Lau

Emily Lau
劉慧卿

Lau år 2018

Tid i befattningen
16 december 2012–4 december 2016
Företrädare Albert Ho
Efterträdare Wu Chi-wai

Ledamot i LegCo
Tid i befattningen
1 juli 1998–30 september 2016

Född 21 januari 1952
Brittiska Hongkong
Nationalitet Storbritannien Britt (1982–1997)
Kina Kines
–Hongkong Honkongbor
Politiskt parti Demokratiska partiet
Alma mater University of Southern California
London School of Economics
Yrke Journalist
Politiker
Aktivist
Smeknamn Hongkongs Järnlady

Emily Lau Wai-hing (kinesiska med traditionella tecken: 劉慧卿, jyutping: Lau4 Wai3-hing1), född 21 januari 1952, är en hongkongsk journalist, politiker och medborgaraktivist som fungerade som ledamot i Hongkongs lagstiftande församling (LegCo) 1998–2016. Hon har även fungerat som Demokratiska partiets ordförande.

Bakgrund och privatliv

År 1976 utexaminerade Lau från USC med journalistik som huvudämne. Efter detta jobbade hon ett år på South China Morning Post. Mellan 1978 och 1984 jobbade hon på tv-kanalerna Hong Kong TVB och BBC. Senare fortsatte hon sina studier och blev utexaminerad från London School of Economics med internationella relationer som huvudämne år 1982. Hon flyttade tillbaka till Hongkong och mellan 1987 och 1990 jobbade hon som universitetslektorn vid Hongkongs kinesiska universitet och senare vid Hongkongs universitet. Mellan 1989 och 1991 var hon ordförande i Hongkongs journalistförbund.[1][2].

Mellan 1983 och 1985 var Lau gift med John Ball. Fyra år senare gifte hon sig med Winston Poon.[3]. Genom sitt första äktenskap fick Lau brittiskt medborgarskap.[4] Hon avsade sig medborgarskapet år 1997 för att kunna ansöka om pass från Hongkong.[5]

Politisk karriär

Lau gick med till politiken för att bevisa att Margaret Thatcher hade fel då hon sade att folk i Hongkong var helt nöjda med avtalet mellan Kina och Storbritannien. År 1991 blev hon invald till Hongkongs lagstiftande församling (LegCo), hon var bland de första invalda kvinnorna.[6] År 1994 appellerade Lau till den brittiska regeringen för att bevilja brittiskt medborgarskap till de 3,5 miljoner hongkongborna, och två år senare ledde hon en delegation till London för att lobba för detta.[3]

Lau valdes till DP:s ordförande år 2012 och var den första kvinnan på posten. Hennes företrädare Albert Ho avgick på grund av dåligt valresultat. Efter sitt val till ordförande sade Lau att hon ville rekrytera flera kvinnor till partiet.[7] Hon återvaldes till posten år 2014.[8]

Sedan 1990-talet har hennes politiska fiender försökt diskreditera henne genom att kalla henne för en agitator och rebell. Själv har hon profilerat sig som hongkongbornas försvarare mot både Storbritannien och Kina.[3]

År 2016 meddelad Lau att hon inte skulle kandidera mer och att hon var tacksam för sina 25 år i LegCo. Hon beklagade att Hongkong inte blivit demokratiskt.[9].

Då Hongkongprotesterna började år 2019 stod Lau på demonstranternas sida från början. Hon sade också att den brittiska regeringen borde bevilja brittiska pass till hongkongbor.[10] Lau har sagt att protesterna var så stora eftersom Carrie Lam och Hongkongs regering har underskattat Hongkonginvånarnas rädsla att bli utlämnade till Kina. Dessutom anser hon att orsaken till Pekings hårdare grepp om Hongkong stammar från en konflikt mellan den nuvarande president Xi Jinping och tidigare ledaren Jiang Zemin som hade ekonomiska kontakter i Hongkong för att skydda dem från fastlandets juridiska system.[11]. Senare har hon kritiserat den sittande chefsministern Carrie Lam som försäkrade att i de kommande valen endast "patrioter" skulle få kandidera.[12]

På grund av sin lång historia i Hongkongs politik har hon fått smeknamnet Hongkongs Järnlady.[11][13][14]

Galleri

Källor

  1. ↑ ”Interview mit Emily Lau” (på tyska). Cosmopolis. 16 juli 1999. https://cosmopolis.ch/de/interview-mit-emily-lau/. Läst 28 september 2021.
  2. ↑ ”個人簡介”. archive.is. 7 januari 2013. http://archive.is/fhAzf. Läst 28 september 2021.
  3. 1 2 3 Lee, Lily Xiao Hong (1998) (på engelska). Biographical Dictionary of Chinese Women. M.E. Sharpe. ISBN 978-0-7656-0798-0. https://books.google.fi/books?id=XOGdnCPJSOMC&q=John+Ball+British+journalist+and+Emily&pg=PA291&redir_esc=y#v=snippet&q=Emily%20Lau&f=false. Läst 28 september 2021
  4. ↑ ”HONG KONG: EMILY LAU TO RUN IN LEGISLATIVE COUNCIL ELECTIONS | AP Archive”. www.aparchive.com. http://www.aparchive.com/metadata/youtube/c5f337a23c5eb9289bbafcf6be0fedbb. Läst 28 september 2021.
  5. ↑ ”Emily Lau to give up British passport” (på engelska). South China Morning Post. https://www.scmp.com/article/223340/emily-lau-give-british-passport. Läst 28 september 2021.
  6. ↑ ”Featured Alumni: Emily Lau (MSc in International Relations, 1982)”. LSE Department of International Relations. 20 mars 2013. https://blogs.lse.ac.uk/internationalrelations/2013/03/20/featured-alumni-emily-lau-msc-in-international-relations-1982/. Läst 28 september 2021.
  7. ↑ ”Lau makes political history” (på engelska). The Standard. 17 december 2012. Arkiverad från originalet den 26 juli 2013. https://web.archive.org/web/20131005002136/http://www.thestandard.com.hk/news_detail.asp?we_cat=21&art_id=129330&sid=38492840&con_type=1&d_str=20121217&fc=10. Läst 29 september 2021.
  8. ↑ ”Re-elected Democratic Party head Emily Lau calls for party to focus on younger Hong Kong generation” (på engelska). South China Morning Post. 15 december 2014. https://www.scmp.com/news/hong-kong/article/1662672/re-elected-democratic-party-head-emily-lau-calls-party-focus-younger. Läst 28 september 2021.
  9. ↑ ”Emily Lau reflects on ‘glorious days’ in Hong Kong legislature, but rules out standing for chief executive in a ‘fake election’” (på engelska). South China Morning Post. 1 januari 2016. https://www.scmp.com/news/hong-kong/politics/article/1897038/emily-lau-reflects-glorious-days-hong-kong-legislature-rules. Läst 3 oktober 2021.
  10. ↑ ”'UK should give passports to Hongkongers,' says Hong Kong politician” (på engelska). euronews. 18 november 2019. https://www.euronews.com/2019/11/18/uk-should-give-passports-to-hongkongers-pro-democracy-politician-tells-euronews. Läst 29 september 2021.
  11. 1 2 ”The Fight for Hong Kong: Emily Lau | Hong Kong Protests | China Uncensored” (på engelska). China Uncensored. 26 juni 2019. https://www.youtube.com/watch?v=rYJl9hNqG34. Läst 3 oktober 2021.
  12. ↑ ”Hong Kong: China limits parliament to 'patriots'” (på engelska). BBC News. 30 mars 2021. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-56560829. Läst 29 september 2021.
  13. ↑ ”Tough reporter who became city’s own Iron Lady” (på engelska). South China Morning Post. 1 januari 2016. https://www.scmp.com/news/hong-kong/politics/article/1896914/tough-reporter-who-became-citys-own-iron-lady. Läst 3 oktober 2021.
  14. ↑ Ewing, Kent (9 januari 2016). ”How the indomitable Emily Lau finally conceded to a new generation of democracy fighters” (på engelska). Hong Kong Free Press HKFP. https://hongkongfp.com/2016/01/09/how-the-indomitable-emily-lau-finally-conceded-to-a-new-generation-of-democracy-fighters/. Läst 3 oktober 2021.