Erich Wittenberg

Erich Wittenberg
Född11 maj 1907
Hamburg
Död15 februari 1982
Lunds domkyrkoförsamling, Sverige
SysselsättningStatsvetare, pedagog[1], filosof[1]
Redigera Wikidata

Erich Hellmut Aharon Ben Moshe Wittenberg, född 11 maj 1907 i Hamburg, död 15 februari 1982 i Lund,[2] var en tysk-svensk statsvetare.

Wittenberg, som var son till avdelningschefen Dr. phil. Max Wittenberg och Clara Seligsohn, avlade studentexamen i Berlin 1926 och disputerade för doktorsgraden vid Berlins universitet 1933 på avhandlingen Sozialdemokratische Bildungsfremdheit – aufgezeigt an Bebels Bildungslehre im Rahmen d. siebziger Jahre. Ein staatswiss.-pädag. Versuch.[3] Han emigrerade, på grund av det nazistiska matövertagandet, till Sverige 1935. Han var bosatt i Lund och blev svensk medborgare 1945.[4] Han skrev artiklar för Svensk Uppslagsboks andra upplaga (signaturen E.H.W.).[5]

Bibliografi i urval

  • Historiska idéer och makter. Studier över den moderna kulturkrisens uppkomst (1944)
  • Hans Larsson als europäischer Geschichts-, Rechts- und Staatsphilosoph (1944)
  • Ett akademiskt justitiemord? En vädjan till den svenska demokratiens samvete. Handlingar rörande docenturen i politisk idéhistoria vid Lunds universitet (1951)
  • Bismarcks politische Persönlichkeit im Bilde der Weimar-Republik. Eine ideengeschichtliche Beleuchtung einer politischen Tradition (1969)

Referenser