Erland Wagner
| Erland Wagner | |
Erland Wagner 1897 | |
| Född | Richard Erland Siegfried Wagner 24 mars 1869 Jakob och Johannes församling, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 4 januari 1911 (41 år) Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1888–1911 |
Richard Erland Siegfried Wagner (uttal: [’vaɳner]), född 24 mars 1869 i Stockholm, död på samma plats av hjärtslag 4 januari 1911[1], var en svensk skådespelare.
Biografi
Erland Wagner var son till skådespelaren och teaterdirektören Richard Wagner och hans första hustru Anna, född Petterson[2].
Han studerade vid Konservatoriet i Stockholm 1886–1888 och anställdes därefter vid Södra Teatern, där han var engagerad större delen av sin karriär. Han var även engagerad vid Djurgårdsteatern och under ett par år vid gamla Dramatiska Teatern.
Bland hans roller kan nämnas Per i Hin och smålänningen, Paul i Panelhöns, Svengali i Trilby, Kung Ferdinand i Farinelli, Albert i Tjuvskyttar, Vinarel i Clairette och dragonlägret, Robert i Näckens dotter, Mario i Napoleon I, Don Saturnino i Gyllene drömmar, Nick i Fru Hin samt Charley Wykeham vid Sverigepremiären av Charleys tant 1894.
Han var ogift. Han begravdes 10 januari på Norra begravningsplatsen i Solna kommun[3].
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1888 | Per | Hin och smålänningen Frans Hedberg | Teatern å Kongl. Djurgården[4] | |
| 1889 | Farjassier, biträde hos mairen | Cocard och Bicoquet (Cocard et Bicoquet) Hippolyte Raymond och Maxime Boucheron | Teatern å Kongl. Djurgården[5] | |
| Don Madreselva, hofherre | Farinelli Hermann Zumpe, Willibald Wulff och Charles Cassmann | Teatern å Kongl. Djurgården[6] | ||
| Carl Bullerkopp, bildhuggare | De tre gracerna (Drei Grazien) Leon Treptow | Teatern å Kongl. Djurgården[7] | ||
| Gudmar Guldbrandson, kustlöjtnant | Ett köpmanshus i skärgården Emelie Flygare-Carlén | Teatern å Kongl. Djurgården[8] | ||
| 1890 | Erik Brun, landskapsmålare | Friskt vågat (Dristigt vovet-!) Edgard Høyer | Södra Teatern[9] | |
| 1893 | Kung Ferdinand | Farinelli Hermann Zumpe, F. Wilibald Wulff och Charles Cassmann | Södra Teatern[10] | |
| 1894 | Charley Wykeham | Charleys tant (Charley's Aunt) Brandon Thomas | Södra Teatern[11] | |
| 1896 | Svengali | Trilby Paul Meredith Potter | Södra Teatern[12] | |
| 1899 | Rocambole | Rocamboles arvingar (Le Docteur Chiendent ou L’Heritage de Rocambole) Charles Varin | Södra Teatern[13] | |
| En hjälte En fosterlandsförsvarare | Den stora strejken, revy | Södra Teatern[13] | ||
| 1900 | Courtois den yngre | Zaza Pierre Berton och Charles Simon | Dramatiska Teatern[14] | |
| Den nye bibliotekarien (Der Bibliothekar) Gustav von Moser | Dramatiska Teatern[15] | |||
| 1905 | Löjtnant Chantenay | Min toreador! (Madame l’ordonnance) Jules Chancel och Henry de Gorsse | Emil Linden | Djurgårdsteatern[16] Flyttad till Södra Teatern |
| En kvinnostrid Ernst Fastbom | Södra Teatern[17][18] | |||
| 1906 | Allt på sin rätta plats Frans Hedberg | Södra Teatern[19] | ||
| Sten Stensson Stéen från Eslöf John Wigforss | Södra Teatern[20] | |||
| 1907 | Vems är hatten Harald Molander | Södra Teatern[21] | ||
| Adofl Petit-Pré | Familjen Bolero (La Famille Boléro) Maurice Hennequin och Paul Bilhaud | Djurgårdsteatern[22] Flyttad till Södra Teatern | ||
| 1908 | Lennart Kessler | Statsrådet Steen - kvinnornas man John Wigforss | Södra Teatern[23] | |
| 1911 | Löjtnanten | Spasmiga Wahlund, revy Emil Norlander | Södra Teatern[1] |
Bilder
Som Kung Ferdinand i Farinelli på Södra Teatern, 1893.
Wagner som Rocambole och Justus Hagman som Chiendent i Rocamboles arvingar på Södra Teatern, 1899
Referenser
Noter
- 1 2 ”Erland Wagner död”. Dagens Nyheter: s. 5. 5 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-05/14606/5. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ ”Födde”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 mars 1869. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1869-03-27/1291/2. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ Richard Erland Sigfrid Wagner
- ↑ ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 12 september 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-09-12/7211/2. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ ”Teatern å Kongl. Djurgården”. Affischen: s. 1. 17 juli 1889. https://tidningar.kb.se/l2f7w4bhj0xl52t3/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Teatern å Kongl. Djurgården”. Affischen: s. 1. 29 juli 1889. https://tidningar.kb.se/6n1thl1s4g06g7sz/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Teatern å Kongl. Djurgården”. Affischen: s. 1. 17 augusti 1889. https://tidningar.kb.se/r7ld3xt1pqtc4z21/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Teatern å Kongl. Djurgården”. Affischen: s. 2. 1 september 1889. https://tidningar.kb.se/2jwpd8d10dgl4w2d/part/1/page/2. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 april 1890. http://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-15/7692/2. Läst 6 februari 2017.
- ↑ ”Teater och Musik: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 oktober 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-10-14/8757A/2. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 januari 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-01-20/8837a/2. Läst 23 augusti 2015.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 7 januari 1896. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1896-01-07/9433A/4. Läst 15 juli 2016.
- 1 2 ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 september 1900. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1900-09-20/10954A/3. Läst 7 augusti 2016.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1900. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1900-10-15&toPublicationDate=1900-10-15. Läst 7 augusti 2016.
- ↑ ”Min Toreador! (1905)”. KulturNav. https://kulturnav.org/255fea40-349b-4d0e-a365-b52d04c54abc. Läst 2 januari 2026.
- ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 627. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234035/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 november 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-11-28/12794A/3. Läst 11 juni 2016.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-01/13092a/3. Läst 11 juni 2016.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-18/13257a/2. Läst 26 juli 2015.
- ↑ ”Familjen Bolero (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d6626dfd-61b1-4e1e-bb89-00981689f24d. Läst 6 januari 2026.
- ↑ ”Statsrådet Steen - kvinnornas man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF30104&pos=1. Läst 6 augusti 2026.
Källor
- Erland Siegfried Wagner i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
|
