Eugen Goldstein
| Eugen Goldstein | |
| Född | 5 september 1850[1][2][3] Gliwice[4] |
|---|---|
| Död | 26 december 1930[1][2] (80 år) Berlin[5] |
| Begravd | Berlin |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Universitetet i Wrocław |
| Sysselsättning | Fysiker |
| Arbetsgivare | Physikalisch-Technische Bundesanstalt |
| Utmärkelser | |
| Hughesmedaljen (1908) | |
| Redigera Wikidata | |
Eugen Goldstein, född 5 september 1850 i Gleiwitz, kungariket Preussen, Kejsardömet Tyskland, död 25 december 1930 i Berlin, Weimarrepubliken, var en tysk fysiker. Han var en tidig forskare inom området urladdningsrör och gjorde upptäckten av anodstrålar eller kanalstrålar, senare identifierade som positiva joner i gasfas inklusive vätejonen.[6][7]
Biografi
Goldstein föddes i en judisk familj. Han studerade i Breslau och senare i Berlin, under Helmholtz. Goldstein arbetade vid Berlinobservatoriet från 1878 till 1890, men tillbringade större delen av sin karriär vid Potsdamobservatoriet, där han blev chef för den astrofysiska sektionen 1927. Han dog 1930 i Berlin och begravdes på Weißenseekyrkogården där. Hans barnbarnssöner var Boris och Mikhail Goldstein.
Arbete
I mitten av 1800-talet undersökte Julius Plücker ljuset som avges i urladdningsrör (Crookesrör) och magnetfältens inverkan på glöden. Senare, år 1869, studerade Johann Wilhelm Hittorf urladdningsrör med energistrålar som sträckte sig från en negativ elektrod, katoden. Dessa strålar producerade en fluorescens när de träffade ett rörs glasväggar, och när de avbröts av ett fast föremål kastade de en skugga.
På 1870-talet genomförde Goldstein egna undersökningar av urladdningsrör och döpte de ljusemissioner som andra studerat till Kathodenstrahlen, eller katodstrålar.[8] Han upptäckte flera viktiga egenskaper hos katodstrålar, vilket bidrog till deras senare identifiering som den första subatomära partikeln, elektronen. Han fann att katodstrålar emitterades vinkelrätt från en metallyta och bar energi. Han försökte mäta deras hastighet genom Dopplerförskjutning av spektrallinjer i glöden som emitterades av Crookesrör. Han tilldelades Hughesmedaljen 1908 för detta arbete.
År 1886 upptäckte han att rör med perforerad katod också avger en glöd vid katodänden. Goldstein drog slutsatsen att utöver de redan kända katodstrålarna, senare kända som elektroner som rör sig från den negativt laddade katoden mot den positivt laddade anoden, finns det en annan stråle som rör sig i motsatt riktning. Eftersom dessa senare strålar passerade genom hålen, eller kanalerna, i katoden kallade Goldstein dem Kanalstrahlen, eller kanalstrålar. De består av positiva joner vars identitet beror på den kvarvarande gasen inuti röret. Det var en annan av Helmholtz elever, Wilhelm Wien, som senare genomförde omfattande studier av kanalstrålar, och med tiden skulle detta arbete bli en del av grunden för masspektrometri.
Anodstrålen med det största e/m-förhållandet kommer från vätgas (H2) och består av H+-joner. Med andra ord består denna stråle av protoner. Goldsteins arbete med anodstrålar från H+ var tydligen den första observationen av protonen, även om man strikt sett kan hävda att det var Wien som mätte protonens e/m-förhållande och bör äras för dess upptäckt.
Goldstein använde även urladdningsrör för att undersöka kometer. Ett föremål, som en liten boll av glas eller järn, placerad i katodstrålarnas väg producerar sekundära emissioner åt sidorna, som vidgar sig utåt på ett sätt som påminner om en kometsvans. Se Hedenus verk för bilder och ytterligare information.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eugen Goldstein, 23 maj 2025.
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter
- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eugen-Goldsteintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6gb2cnf, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: goldstein-eugen.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Eugen Goldstein”. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Eugen-Goldstein. Läst 2 september 2022.
- ↑ C. E. Moore; B. Jaselskis; A. von Smolinski (1985). ”The Proton”. Journal of Chemical Education 62 (10): sid. 859–860. doi:. Bibcode: 1985JChEd..62..859M. http://dbhs.wvusd.k12.ca.us/webdocs/AtomicStructure/Proton.pdf.
- ↑ E. Goldstein (May 4, 1876) "Vorläufige Mittheilungen über elektrische Entladungen in verdünnten Gasen" (Preliminary communications on electric discharges in rarefied gases), Monatsberichte der Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften zu Berlin (Monthly Reports of the Royal Prussian Academy of Science in Berlin), 279-295.
- ↑ M. Hedenus (2002). ”Eugen Goldstein and his laboratory work at Berlin Observatory”. Astronomische Nachrichten 323 (6): sid. 567–569. doi:. Bibcode: 2002AN....323..562M.
Vidare läsning
- Hedenus, M., Der Komet in der Entladungsröhre, 2007, GNT-Verlag
- Brief obituary of Eugen Goldstein, Nature, 1931, volume 127, page 171
- Goldstein, E., "Ueber eine noch nicht untersuchte Strahlungsform an der Kathode inducirter Entladungen" in Berlin Akd. Monatsber. II, 1886, page 691
- Goldstein, E. (1898). ”Ueber eine noch nicht untersuchte Strahlungsform an der Kathode inducirter Entladungen”. Annalen der Physik 300 (1): sid. 38–48. doi:. Bibcode: 1898AnP...300...38G. https://zenodo.org/record/1423944.
- Goldstein, E., "Vorläufige Mittheilungen über elektrische Entladungen in verdünnten Gasen" in Berlin Akd. Monatsber., 1876, page 279
- von Traubenberg, H. Rausch (September 1930). ”Die Bedeutung der Kanalstrahlen für die Entwicklung der Physik - Eugen Goldstein zur Vollendung seines achtzigsten Lebensjahres”. Naturwissenschaften 18 (36): sid. 773–776. doi:. Bibcode: 1930NW.....18..773R. http://springer.metapress.com/content/l332316358227788/fulltext.pdf. Läst 11 september 2007.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Eugen Goldstein.- Goldstein, Eugen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
|