Euripides
| Euripides | |
 | |
| Född | Salamis[1][2][3] |
|---|---|
| Död | Pella[1][2][4] |
| Begravd | Cenotaph of Euripides, Athens |
| Medborgare i | Antikens Aten |
| Sysselsättning | Tragediförfattare[5], poet[6], författare[7], dramatiker[8][9], filosof[6] |
| Noterbara verk | Backanterna, Ifigenia i Tauris, Cyklopen och Medea |
| Barn | Euripides den yngre |
| Föräldrar | Mnesarchus[10] Cleito[10] |
| Redigera Wikidata | |
Euripídes, född omkring 480 f.Kr. i Salamis, död omkring 406 f.Kr. i Pella, var en grekisk tragediförfattare. Han är, vid sidan av Aischylos och Sofokles, Greklands store tragöd. Av hans omkring åttio dramer finns i dag arton bevarade, varav några översatts till svenska av Hjalmar Gullberg.
Aischylos skildrar gudar som moraliskt vägledande, medan Sofokles skildrar dem som styrande i människans öden. I Euripides berättelser är däremot gudarna förmänskligade: De visas upp som hänsynslösa översittare och Euripides sympatier ligger helt hos människan och hennes kamp för ett anständigt liv.
Euripides analyser av moraliska problem har i hög grad behållit sin giltighet. Han utsatte även gudarna för mänskliga moraliska värderingar. Hans inflytande på det europeiska dramat blev stort; han inledde den psykologiserade dramatiken.
Eftermäle
Asteroiden 2930 Euripides är uppkallad efter honom.[11]
Bibliografi, bevarade verk
(Svenska översättningar med indrag)
- Kyklopen
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Björn Collinder, Natur och kultur, 1955)
- Alkestis
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1933)
- Medea
- (Victor Emanuel Öman, 1860) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1931) (Sigurd Möller, 1931) (Agneta Pleijel och Jan Stolpe, Ellerström, 1995. 2., rev. utg. 2012)
- Hippólytos
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1930)
- Herakliderna
- Andromake
- (Andromache, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
- Hekuba
- (Hekabe, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
- De skyddssökande
- (Tord Bæckström, Forum, 1970)
- Ion
- (Rudolf Röding, 1932) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
- Herakles
- (Den rasande Herakles, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
- Trojanskorna
- (Erik Wilhelm Westling 1921, Emil Zilliacus 1952 på Gebers förlag samt Agneta Pleijel och Jan Stolpe 2014 på Ellerströms förlag)
- Helena
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843-1845) (Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson, Ellerström, 1996)
- Ifigenia i Tauris
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965)
- Elektra
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843)
- De fenikiska kvinnorna
- (Feniciskorna, Carl Anton Melander, 1888) (Feniciskorna, Aron Martin Alexanderson, i Oidipus-sagans tragedier i svensk tolkning, Norstedt, 1921) (Tord Bæckström, Forum, 1970)
- Orestes
- (Tord Bæckström, Forum, 1958)
- Ifigenia i Aulis
- (Iphigeneia i Aulis, Axel Gabriel Sjöström, 1845-1846) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis 2014)
- Backanterna
- (Bakkantinnorna, Johannes Paulson, 1907) (Backantinnorna, Jan Mogren, Gleerup, 1950) (Tord Bæckström, 1954) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis, 1987)
Källor
- 1 2 flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929, Enciclopedia Italiana-ID: euripideenciclopedia-italiana, läst: 19 juli 2021, ”[...] la data di nascita dobbiamo porla intorno al 480; e contentarci così [...]”.[källa från Wikidata]
- 1 2 Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: euripide, läst: 19 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Richard Claverhouse Jebb, Euripides, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ↑ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 1974191, läs online och läs online, läst: 19 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Graham Ley, A material world: costume, properties and scenic effects, The Cambridge Companion to Greek and Roman Theatre, 2007, s. 279.[källa från Wikidata]
- 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981001000, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ BeWeB, BeWeB person-ID: 1466, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ abART, abART person-ID: 62342, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Minor Planet Center 2930 Euripides” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2930. Läst 14 november 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Euripides.
Wikiquote har citat av eller om Euripides.- Euripides (ca 480-406 f. Kr.) hos Litteraturbanken
- Euripides i Libris
|