Fårticka

Fårticka
Fårticka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningRussulales
FamiljAlbatrellaceae
SläkteAlbatrellus
ArtFårticka
A. ovinus
Vetenskapligt namn
§ Albatrellus ovinus
Auktor(Schaeff.: Fr.) Kotl. & Pouzar
Synonymer
Polyporus lutescens Velen. 1922[1]
Polyporus limonius Velen. 1922[2]
Scutiger ovinus (Schaeff.) Murrill 1920[3]
Polyporus subsquamosus var. luteolus Beck 1886[4]
Caloporus ovinus (Schaeff.) Quél. 1886[5]
Polyporus ovinus (Schaeff.) Fr. 1821[6]
Albatrellus albidus (Pers.) Gray 1821[7]
Boletus carinthiacus Pers. 1801[8]
Boletus albidus Pers. 1801[9]
Boletus fragilis Pers. 1796[10]
Boletus ovinus Schaeff. 1774[11]
?

Den mykologiska karaktären hos fårticka:


hymenium:
rör


hatt:
välvd


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:


ekologi:
mykorrhiza

Fårticka (Albatrellus ovinus) är en svamp i släktet Albatrellus och familjen Albatrellaceae.[12] Den är Medelpads landskapssvamp.[13]

Beskrivning

Fårtickans hatt är 5–20 cm bred och färgen är vit till grågul.[13] Svampens fot är vit och köttet kan också få gulgrön färg. Fårtickan luktar gott och smaken är god, och eftersom den är rätt stor och kraftig är den en utmärkt blandsvamp. För ovana svampplockare är fårtickan en bra svamp eftersom den inte har några giftiga dubbelgångare. Däremot kan den förväxlas med den likaledes ätliga brödtickan och med blek taggsvamp, som också är en god matsvamp.[14]

Habitat

Fårtickan bildar mykorrhiza med gran och hittas under hösten allmänt i barr- och blandskogar i hela Sverige.[13]

Användning

Fårtickan är en matsvamp, men är inte särskilt god att äta ensam och bör därför blandas med andra svampsorter som är lite godare. Ett användningsområde för fårtickan är som ersättning för tryffel, bland annat i leverpastej.[13] Mald fårticka kan till exempel användas till att dryga ut köttfärs.[15]

Referenser

Noter

  1. ↑ Velenovský (1922) , In: Ceské Houby 4–5:669
  2. ↑ Velenovský (1922) , In: Ceské Houby 4–5:668
  3. ↑ Murrill (1920) , In: Mycologia 12(1):20
  4. ↑ Beck (1886) , In: Verh. zool.-bot. Ges. Wein 36:469
  5. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):164
  6. ↑ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:346
  7. ↑ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:645
  8. ↑ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:514
  9. ↑ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  10. ↑ Pers. (1796) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 1:84
  11. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:83
  12. ↑ ”fårticka”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/2959/information. Läst 26 oktober 2025.
  13. 1 2 3 4 ”fårticka”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A5rticka. Läst 26 oktober 2025.
  14. ↑ ”Fårticka”. Skogsskafferiet. http://www.skogsskafferiet.se/farticka/. Läst 26 oktober 2025.
  15. ↑ ”dagsattplocka.se - farticka”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928200722/http://www.dagsattplocka.se/farticka/. Läst 28 september 2018.

Externa länkar