Ferdinand av Bulgarien
| Ferdinand I Фердинанд I | |
|---|---|
![]() | |
| Ferdinand I 1912. | |
| Regeringstid | 5 oktober 1908 - 3 oktober 1918 |
| Företrädare | Alexander I |
| Efterträdare | Boris III |
| Gemål | Marie Louise av Bourbon-Parma (1893-1899) Eleonore av Reuss-Köstritz (1808-1917) |
| Barn | Boris III Kiril Eudoxia Nadezhda |
| Ätt | Sachsen-Coburg-Gotha-Koháry |
| Far | August Ludwig av Sachsen-Coburg-Gotha |
| Mor | Clémentine av Orléans |
| Född | 26 februari 1861 |
| Namnteckning | |
| Död | 10 september 1948 (87 år) Coburg, Ockuperade Tyskland |
![]() | |
![]() | |
Ferdinand I, född 26 februari 1861, död 10 september 1948, född prins Ferdinand Maximilan Karl Leopold Maria av Sachsen-Coburg och Gotha, var monark av Bulgarien under åren 1887–1918. Han regerade först som furste av Bulgarien åren 1887–1908 och därefter tsar av Bulgarien åren 1908–1918.
Han var också författare, botanist och filatelist.
Biografi
Ferdinand föddes i Wien. Han var son till prins August Ludvig av Sachsen-Coburg-Gotha (1818-1881) och dennes maka Clémentine av Orléans (1817-1907), och släkt med Ernst I, hertig av Sachsen-Coburg-Gotha och Leopold I, förste kungen av Belgien. Hans far August var bror till prinsgemålen Ferdinand II av Portugal, samt kusin till både drottning Victoria och hennes man prins Albert. Familjen Sachsen-Coburg-Gotha kom att sitta på flera europeiska troner under 1800-talet.
Ferdinand utsågs till regerande furste av det autonoma Bulgarien 7 juli 1887, tio månader efter att hans företrädare furst Alexander hade abdikerat.
Bulgariens politiska liv dominerades under de första åren av hans regering av den liberale partiledaren Stefan Stambolov, vars utrikespolitik innebar ett tydligt kyligare förhållande till Ryssland, som tidigare setts som Bulgariens skyddsmakt.
När Stambolov föll i maj 1894 och senare blev mördad i juli 1895 uppenbarades en möjlighet till försoning mellan Bulgarien och Ryssland, som genomfördes i februari 1896 när den lille prinsen Boris övergick från den Romersk-katolska kyrkan till den Östortodoxa kyrkan.
Ferdinand lät proklamera sig tsar av Bulgarien när landet förklarade sig självständigt från Osmanska riket 5 oktober 1908. Tsartiteln hade burits av Bulgariens medeltida härskare, men i det moderna fallet tycks övriga europeiska makter dock generellt inte ha erkänt Ferdinand som mer än "kung".
De två Balkankrigen oktober 1912 till juli 1913 innebar delvis en återgång från de territoriella vinster som Bulgarien först gjort. Ferdinand abdikerade 3 oktober 1918 efter Bulgariens förlust i första världskriget, där landet i oktober 1915 gått in på Tysklands, Österrike-Ungerns och Osmanska rikets sida i ett försök att vända förlusterna från 1913.
Efter abdikationen lämnade Ferdinand Bulgarien för gott för att slå sig ned i Coburg i Tyskland där han dog i Burglasschloßen 1948 och är begravd där i S:t Augustins katolska kyrka.
Familj
Ferdinand gifte sig första gången med prinsessan Marie Louise av Bourbon-Parma (1870-1899), dotter till Robert I av Parma den 20 april 1893 vid Villa Pianore i Luccia i Italien. De fick fyra barn:
- Boris III (1894-1943)
- Kyril (1895-1945)
- Eudoxia (1898-1985)
- Nadezjda (1899-1958) gift med hertig Albrekt Eugen av Württemberg
Efter Marie Louises död 31 januari 1899 gifte sig Ferdinand med Eleonore av Reuss-Köstritz (1860-1917), 28 februari 1908.
Ferdinands bisexualitet var både välkänd och utnyttjad runtom i Europas diplomatkretsar. Hans regelbundna semestrar på Capri, som då var ett känt tillhåll för rika homosexuella män, var allmänt kända i hoven i Europa.
Antavla
| 8. Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld | |||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Ferdinand av Sachsen-Coburg-Saalfeld | |||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Augusta av Reuss-Ebersdorf | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2. August Ludvig av Sachsen-Coburg-Gotha | |||||||||||||||||||||||||||||
| 10. Ferenc József, prins Koháry av Csábrág | |||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Maria Antonia Kohary av Csábrág | |||||||||||||||||||||||||||||
| 11. Maria Antonia von Waldstein | |||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Ferdinand av Bulgarien | |||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Ludvig Filip II, hertig av Orléans | |||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Ludvig Filip I av Frankrike | |||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Louise Marie Adelaide av Bourbon | |||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Clémentine av Orléans | |||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Ferdinand I av Bägge Sicilierna | |||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Maria Amalia av Neapel och Sicilien | |||||||||||||||||||||||||||||
| 15 Maria Karolina av Österrike | |||||||||||||||||||||||||||||
Utmärkelser
- Honorary citizen of Plovdiv, 1889
Riddare av Elefantorden, 1910- Hedersmedborgare i Coburg, 1941
Storofficer av Hederslegionen
Gyllene skinnets orden
Sankt Stefansorden
Max-Josefsorden- Järnkorset
Annunziataorden
Sankt Kyrillos och Sankt Methodios orden
Militärförtjänstkorset
Ryska Sankt Stanislausorden
Sankt Vladimirs orden
Maria-Teresiaorden
Militärförtjänstorden
Sankt Alexanderorden
Svarta örns orden
Riddare med storkors av Victoriaorden
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Riddare av Gyllene skinnets orden
Riddare med storkors av Maria-Teresiaorden
Civilförtjänstorden
Sankt Annas orden, första klass
Sankt Stanislausorden, första klassen
Militärorden för tapperhet i krig
Vita örnens orden
Andreasorden
Sankt Vladimirs orden, första klassen
Pour le Mérite
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ferdinand I of Bulgaria, 28 maj 2012.
- Foxy Ferdinand, Tsar of Bulgaria, Stephen Constant, 1979.
- Aronson, Theo (1986). Crowns In Conflict: The Triumph And The Tragedy Of European Monarchy, 1910–1918. London: J.Murray. ISBN 0719542790.
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ferdinand av Bulgarien.

.svg.png)
