Flodstrandpipare

Flodstrandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteThinornis
ArtFlodstrandpipare
T. placidus
Vetenskapligt namn
§ Thinornis placidus
AuktorGray & Gray, 1863
Synonymer
Charadrius placidus

Flodstrandpipare[2] (Thinornis placidus) är en asiatisk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende och läten

Flodstrandpiparen är en medelstor pipare (19-21 cm) som i mycket liknar en stor mindre strandpipare (T. dubius). Den har dock längre stjärt med tydligare mörkt subterminalt band på stjärten och tydligare vitt vingband. Vidare är örontäckarna aldrig svarta och ringen runt ögat är mindre tydlig. I vinterdräkt har den mer framträdande vit panna och vitt ögonbrynsstreck. Flyktlätet är ett klart "piwee".[4]

Utbredning

Flodstrandpiparen häckar i östligaste Ryssland, nordöstra och östra Kina, Korea och Japan, men även isolerat i nordöstra Indien (västra Arunachal Pradesh).[5] Den är delvis flyttfågel som övervintrar från östra Nepal och nordöstra Indien till södra Kina, södra Korea och Japan.[5] Tillfälligt har den påträffats i bland annat Bangladesh, Brunei, Hong Kong, Indonesien, Sri Lanka och Taiwan.[1]

Släktestillhörighet

Flodstrandpipare placeras traditionellt i Charadrius men genetiska studier visar att detta är kraftigt parafyletiskt, där arterna i släktet inte står varandra närmast. Istället är en stor grupp strandpipare, däribland svartbent strandpipare, närmare släkt med vipor i Vanellus och andra udda arter som snednäbb i Nya Zeeland (Anarhynchus frontalis) än med typarten för släktet större strandpipare.[6][7] BirdLife Sveriges taxonomikommitté flyttade därför 2024 denna grupp till snednäbbens släkte Anarhynchus. Även i begränsad mening är dock Charadrius genetiskt uppdelat i två relativt gamla klader, åtskilda sedan mellan mitten av Miocen och mitten av Oligocen, som dessutom representerar två separata zoogeografiska radiationer. Den ena kladen består av de tre nordamerikanska arterna skrikstrandpipare, flöjtstrandpipare och flikstrandpipare, men även större strandpipare som är typart för släktet Charadrius. Den andra, större kladen förekommer enbart i Gamla världen: de båda afrikanska arterna savannstrandpipare och trebandad strandpipare, flodstrandpipare och förmodade systerarten mindre strandpipare samt tre udda pipare i Australien och Nya Zeeland vilka tidigare urskildes i egna släkten: svarthuvad strandpipare, svartpannad strandpipare och chathampipare. I AviList urskiljs den senare kladen i ett eget släkte, där Thinornis har prioritet.[3] I samband med lanseringen av AviList i juni 2025 anslöt BirdLife Sverige till listans taxonomi.[8]

Levnadssätt

Flodstrandpiparen häckar i områden med grus, klappersten eller sten vid sjö- och flodkanter upp till 900 meters höjd. Den födosöker vanligtvis ensam, bland annat efter flugor och skalbaggar. Det råder kunskapsbrist om dess häckningsbeteende. I norr har den setts häcka från mitten av mars, med bon funna mellan början av april och början av juli i Japan.[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men populationsutvecklingen är okänd. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter

  1. 1 2 3 Birdlife International 2025 Charadrius placidus . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 11 oktober 2025.
  2. ↑ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
  3. 1 2 AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  4. ↑ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. 1 2 3 Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Long-billed Plover (Charadrius placidus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53824 15 november 2018).
  6. ↑ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
  7. ↑ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
  8. ↑ ”Förändringar i TK:s lista: Rapport 16 från Taxonmikommittén – juni 2025”. BirdLife Sverige. https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2025/06/R16.pdf. Läst 12 juni 2025.

Externa länkar