Françoise Sagan

Françoise Sagan
Françoise Sagan, 1954.
FöddFrançoise Marie Anne Quoirez[1]
21 juni 1935[2][3][4]
Cajarc, Lot, Frankrike
Död24 september 2004[3][5][6] (69 år)
Équemauville, Calvados, Frankrike
Begravdcimetière de Seuzac[7]
Andra namnFrançoise Sagan[8]
Medborgare iFrankrike[9]
Utbildad vidCours Hattemer
lycée Hélène Boucher
Faculté des lettres de Paris
SysselsättningDramatiker[10], filmregissör[11], poet, biograf, manusförfattare, författare[12]
Befattning
Juryordförande vid Filmfestivalen i Cannes
ArbetsgivareL'Express
Noterbara verkEtt moln på min himmel
Gift medGuy Schoeller
(g. 1958–1960)
Robert Westhoff
(g. 1962–1972)
Peggy Roche
(g. 1976–1991)
Ingrid Méchoulam
(g. 1992–2004)
PartnerPeggy Roche
BarnDenis Westhoff (f. 1962)
FöräldrarPierre Quoirez
Utmärkelser
Prix des Critiques (1954)[13]
Bancarella Selection Prize (1955)
Prix du Brigadier (1960)[14]
Prix littéraire Prince Pierre (1985)[15]
Namnteckning
Webbplatsfrancoisesagan.fr/
Redigera Wikidata

Françoise Quoirez, mer känd under författarnamnet Françoise Sagan (IPA: /sagɑ̃/), född 21 juni 1935 i Cajarc i Lot, död 24 september 2004 i Équemauville i Calvados, var en fransk dramatiker och roman-, novell- och manusförfattare.[16]

Biografi

Françoise Sagan växte upp i en välbärgad familj och kom att studera i Paris. Hon skrev över 40 romaner, novellsamlingar, pjäser och filmmanus. Mest känd är hon för sin debutroman Ett moln på min himmel (Bonjour tristesse, 1954), som hon skrev som 18-åring. Romanen filmatiserades 1958. Av speciellt svenskt intresse är pjäsen ”Luftslott i Sverige”. Sitt författarnamn valde hon efter en karaktär i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt.

Sagan avled 2004 av en blodpropp i lungan.

Eftermäle

Ett moln på min himmel är översatt till 22 språk och har sålts i över 5 miljoner exemplar.

2008 hade filmen Bonjour Sagan, som skildrar Françoise Sagans liv, premiär.

Bibliografi (urval)

  • 1954 – Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel, översättning Lily Vallquist, Wahlström & Widstrand, 1955) [Översättningen även utgiven som Bonjour tristesse]
  • 1955 – Un certain sourire (Något av ett leende, översättning Vera Dahlstedt, Bonnier, 1956)
  • 1957 – Dans un mois, dans un an (Om en månad, om ett år, översättning Vera och Stig Dahlstedt, Bonnier, 1957)
  • 1959 – Aimez-vous Brahms (Tycker ni om Brahms ..., översättning Gun och Nils A. Bengtsson, Bonnier, 1960)
  • 1960 – Château en Suède (Slott i Sverige, översättning Birgitta Hammar)
  • 1961 – Les Merveilleux nuages (De underbara molnen, översättning Gun och Nils A. Bengtsson, Bonnier, 1962)
  • 1965 – La Chamade (Sträcka vapen, översättning av Kerstin Hallén, Bonnier, 1966)
  • 1968 – Le Garde du cœur (Hjärterknekt, översättning Katja Birmann, Bonnier, 1969)
  • 1969 – Un peu de soleil dans l'eau froide (En strimma sol i det kalla vattnet, översättning Katja Birmann, Bonnier, 1970)
  • 1972 – Des bleus à l'âme (Själens blåmärken, översättning Britt Arenander, Bonnier, 1973)
  • 1974 – Un profil perdu (En främlings ansikte, översättning Kerstin Hallén, Bonnier, 1975)
  • 1975 – Des yeux de soie (Ögon av siden, översättning Katja Waldén, Bonnier,1977)
  • 1977 – Le Lit défait (Den obäddade sängen, översättning Kerstin Hallén, Bonnier, 1978)
  • 1980 – Le Chien couchant (Den osäkre älskaren, översättning Kitty Knös, Bonnier, 1981)
  • 1981 – La Femme fardée (Kryssningen, översättning Kerstin Hallén, Bonnier, 1983)
  • 1983 – Un orage immobile (I stormens stillhet, översättning Anna Säflund, Bonnier, 1984)
  • 1984 – Avec mon meilleur souvenir (I kärt minne, översättning Kerstin Hallén, Wiken, 1985)
  • 1985 – De guerre lasse (Eftergiften, översättning Christina Angelfors, Wiken, 1986)
  • 1987 – Un sang d'aquarelle (Akvarellblod, översättning Hans Lindeberg, Wiken, 1988)
  • 1987 – Sarah Bernhardt: le rire incassable (Sarah Bernhardt: det oförstörbara skrattet, översättning Agneta Sellin, Forum, 1989)
  • 1989 – La Laisse (Silkeskopplet, översättning Marianne Öjerskog, Forum, 1990)

Referenser

  1. ↑ matchID, matchID-ID: P-fr6kETgJPo, läst: 1 juni 2022.[källa från Wikidata]
  2. ↑ ”Саган Франсуаза”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6js9rt0, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Itaú Cultural, Enciclopédia Itaú Cultural, Itaú Cultural, ISBN 978-85-7979-060-7, Enciclopédia Itaú Cultural: pessoa402139/francoise-sagan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9513555, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ FemBios databas, FemBio-ID: 23967, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ↑ SEUZAC (46) : cimetière, Cimetières de France et d'ailleurs (på franska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.crfashionbook.com .[källa från Wikidata]
  9. ↑ José Espasa Anguera, Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana, vol. Suplemento 1961-1962, Editorial Espasa, 1905 och 1930, s. 300-301.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 118047, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, seventh-row.com .[källa från Wikidata]
  12. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187507127749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  13. ↑ «Bonjour tristesse», 20 ans après la mort de Françoise Sagan | INA (på franska), Institut national de l'audiovisuel, läs online, läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  14. ↑ Théâtre : Marina Hands et Francine Bergé lauréates du "Prix du Brigadier 2018" (på franska), France Info, 4 december 2018, läs online, läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, www.fondationprincepierre.mc , läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  16. ↑ Åke Runnquist: "Moderna utländska författare" sid 76-77. Forum (När Var Hur-serien), tryck: Bohusläningens 1962

Externa länkar