Frankdicksonit
| Frankdicksonit | |
| Kategori | Halidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 3.AB.25 |
| Kemisk formel | BaF2 |
| Färg | Färglös |
| Förekomstsätt | Prismatisk tabellform, strimmig parallell med [001] |
| Kristallstruktur | Hexagonal |
| Spaltning | {111} perfekt |
| Hårdhet (Mohs) | 2,5 |
| Glans | Glasaktig |
| Refraktion | n = 1,475 |
| Ljusbrytning | Isotropisk |
| Transparens | Transparent |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,89 |
| Övrigt | Inte radioaktiv |
| Referenser | [1][2] |
Frankdicksonit är ett halidmineral[3][4][5] med den kemiska formeln BaF2 som motsvarar den kemiska föreningen bariumfluorid.
Egenskaper
Frankdicksonite har fluoritkristallstruktur med en kubisk symmetri och gitterkonstanten a = 619,64 pm. Dess Vickershårdhet på {111} klyvningskristallytorna varierar mellan 88 och 94 kg/mm2 och är nära den för syntetisk bariumfluorid (95 kg/mm2). Dess brytningsindex (1,475) är nästan identiskt med det för BaF2 (1,474). Under elektronbestrålning avger den stark blå katodoluminescens. Den huvudsakliga föroreningen i frankdicksonit är strontium med koncentrationer upp till 0,5 viktprocent. Närvarande är även kisel (0,02 procent) och magnesium (0,0015 procent) medan andra föroreningar har koncentrationer under 0,0015 procent.[6]
Upptäckt och förekomst
Även om syntetisk bariumfluorid har varit allmänt känd sedan åtminstone 1846,[7] hade den inte hittats i naturen. Den naturliga existensen av bariumfluorid förutspåddes av Michael Fleischer 1970. Senare samma år upptäcktes mineralet av Arthur S. Radtke som namngav den efter Frank W. Dickson (född 1922), professor i geokemi vid Stanford University som ett erkännande av hans bidrag till geologi och geokemi av lågtemperaturmalmfyndigheter. Frankdicksonite erkändes 1974 officiellt av the Commission of New Minerals and Mineral Names.[1][6]
Frankdicksonit har återfunnits i Eureka County, Nevada, USA som kubiska kristaller mellan 0,1 och 4 mm och är av hydrotermiskt ursprung. Dess enda associerade mineral är kvarts och frankdicksonitkristallerna är alltid helt inkapslade i det.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Frankdicksonite, 13 februari 2023..
Noter
- 1 2 Frankdicksonite at Webmineral
- ↑ Frankdicksonite at Mindat
- ↑ ”Mineralienatlas” (på tyska). Stefan Schorn och andra författare. http://www.mineralatlas.eu/lexikon/index.php/MineralData?mineral=Frankdicksonite. Läst 19 januari 2013.
- ↑ ”Mindat” (på engelska). Jolyon Ralph and Ida Chau 1993-2012. http://www.mindat.org/min-1596.html. Läst 19 januari 2013.
- ↑ ”The American Mineralogist Crystal Structure Database.” (på engelska). Downs, R.T. and Hall-Wallace, M. Arkiverad från originalet den 5 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220705213840/http://rruff.geo.arizona.edu/AMS/amcsd.php. Läst 19 januari 2013.
- 1 2 A. S. Radtke and G. E. Brown (1974). ”Frankdicksonite, BaF2, a New Mineral from Nevada”. American Mineralogist 59: sid. 885. http://www.minsocam.org/ammin/AM59/AM59_885.pdf.
- ↑ Arnold James Cooley (1846). A cyclopædia of practical receipts. sid. 96. https://books.google.com/books?id=ppMvAAAAYAAJ&pg=PA96
Externa länkar