Frederick Pethick-Lawrence

Frederick Pethick-Lawrence, 1st Baron Pethick-Lawrence
Född28 december 1871[1][2][3]
London
Död10 september 1961[1][2][3] (89 år)
Hendon, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College[4]
Eton College[4]
Wixenford School
SysselsättningPolitiker[5], redaktör[6]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 33:e parlament
Storbritanniens 33:e parlament, Leicester West (1923–1924)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 34:e parlament
Storbritanniens 34:e parlament, Leicester West (1924–1929)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 35:e parlament
Storbritanniens 35:e parlament, Leicester West (1929–1931)[7]
Brittisk finanssekreterare (1929–1931)
Ledamot av Storbritanniens 37:e parlament
Storbritanniens 37:e parlament, Edinburgh East (1935–1945)[7]
Oppositionsledare i underhuset (1942)[8]
Ledamot av Storbritanniens 38:e parlament
Storbritanniens 38:e parlament, Edinburgh East (1945)[9]
Ledamot av Brittiska överhuset (1945–1961)[10]
ArbetsgivareVotes for Women[11]
Politiskt parti
Labour
MakaEmmeline Pethick-Lawrence
(g. 1901–1954)[12]
Helen Millar Craggs
(g. 1957–1961)[4]
FöräldrarAlfred Lawrence[13]
Mary Elizabeth Ridge[13]
Utmärkelser
Adam Smith Prize (1897)
Redigera Wikidata

Frederick Pethick-Lawrence, född Lawrence 28 december 1871 i London, död 10 september 1961, var en engelsk politiker.

Lawrence ingick 1901 äktenskap med Emmeline Pethick drogs in i Women's Social and Political Union (WSPU), efter att Emmeline arresterats under en demonstration vid House of Commons. Han övertog hennes post som skattmästare i WSPU och deras hem i London blev snart högkvarter för Christabel Pankhurst. Även Frederick arresterades och tvångsmatades för deltagande i demonstrationer. Han grundade, finansierade och deltog i redaktionen av tidningen Votes for Women och skrev boken Women's Fight for Vote (1910). Efter att ha uteslutits från WSPU anslöt sig makarna Pethick-Lawrence till United Suffragists. Han blev parlamentsledamot för Labour 1923 och hans jungfrutal i brittiska underhuset, skrivet med makans hjälp, handlade om änkepensioner. Under senare år tog hans intresse för utrikesfrågor och ekonomi överhanden, men han hade också fortsatta sympatier för feminismen.[14]

Referenser

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w68h06g7, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Frederick-William-Pethick-Lawrence-Baron-Pethick-Lawrence-of-Peaslaketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p24053.htm#i240527, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 Colin Matthew & David Cannadine (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-frederick-pethick-lawrence, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  9. ↑ The London Gazette 37234, 37234, 21 augusti 1945, s. 4227, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.parliament.uk , läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, spartacus-educational.com , läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  12. ↑ The Peerage person-ID: p24053.htm#i240527, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  13. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  14. ↑ Lisa Tuttle: Encyclopedia of Feminism (1986), ISBN 0-582-89346-1, sid. 246f.