Fredrik Borelius
| Fredrik Borelius | |
| |
| Född | 2 augusti 1887 Falun, Sverige |
|---|---|
| Död | 2 februari 1973 (85 år) Göteborg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Pedagog |
| Släktingar | Gudmund Borelius (syskon) Aron Borelius (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Aron Gustav Borelius, född 2 augusti 1887 i Falun, död 2 februari 1973 i Göteborg[1], var en svensk folkhögskolerektor och folkbildare.[2]
Biografi
Borelius var son till kontraktsprosten Carl Aron Borelius och dennes andra hustru Gertrud Frank[2], dotter till kommendören Gustaf Erik Hyltén-Cavallius. Han gifte sig 1916 med Ester Håkansson, dotter till den ångermanländske lantbrukaren och landstingsmannen Jakob Haquin Håkansson. Han var bror till Gudmund Borelius, professor i fysik vid KTH och Aron Borelius, professor i konsthistoria vid Lunds universitet.
Efter inledande studier i medicin i Lund sadlade han om en första gång och genomgick en officersutbildning där han blev reservofficer 1909. Borelius valde dock till slut en annan bana och han tog en fil.kand. 1913 i Uppsala i ämnena filosofi, pedagogik och svensk litteratur. Under åren i Lund hade Borelius varit aktiv i den radikala studentföreningen Den yngre gubben (D.Y.G.) där socialister och liberaler samverkade för att bedriva folkbildningsarbete i syfte att understödja den då pågående demokratiseringen av Sverige. Han hade också umgåtts flitigt med "morbrodern" Nils Lundahl (gift med hans mammas halvsyster Anna Hyltén-Cavallius), som var ledande inom folkbildningsverksamheten.
Folkbildningsarbetet skulle gå som en röd tråd genom Borelius fortsatta verksamhet. Han var folkhögskollärare vid Tornedalens folkhögskola 1915-1938 och bibliotekarie vid Tornedalens bibliotek 1929–1933 och därefter rektor vid folkhögskolan i Vindeln 1938–1948.[2] Han var också verksam som folklivsskildrare, kulturskribent, radiokåsör och ambulerande föreläsare med folkbildning som tema. Under det tjugotalet år han var verksam som folkhögskollärare i Övertorneå landskommun i Tornedalen, höll han i bygdeskolor i det som då till stora delar var väglöst land. Sina erfarenheter av den uråldriga bygdekulturen där sammanfattade han i boken Där forntiden lever - Tornedalsstudier som gavs ut 1936. Boken Gångstigsbygden som gavs ut av sonsonen Ingemar Borelius 2008 på Tornedalica, sammanfattar de artiklar Borelius gav ut om sin tid i Tornedalen.
Han var också verksam som ordförande i Degerfors kristidsnämnd 1939–1948 och som expert inom Statens utrymningskommission 1940–1944.[2]
Borelius medverkade regelbundet som föreläsare och kåsör i Sveriges Radio från 1920-talet och han medverkade också i den nyetablerade Televisionen, där han kan ses hälsa svenska folket ett Gott nytt år i en utsändning från 1956 som har funnits på SVT:s Öppet arkiv. Han publicerade regelbundet berättelser, essäer och debattinlägg i olika norrländska tidningar och i Dagens Nyheter och han medverkade som fast kolumnist i den då liberala Stockholmstidningen under åren 1941–1950.
Bibliografi
Referenser
- https://web.archive.org/web/20200224092048/http://www.vindelnsfolkhogskola.se/om-oss/skolans-historia/
- https://web.archive.org/web/20200101201715/http://www.tornedalica.se/bokutgivning/tidigare-utgivningar-21955709 > Nr 57 - 2008 Gångstigsbygden
Noter
- ↑ Sveriges dödbok 1860-2017, post-ID: SDB7_00875366
- 1 2 3 4 Borelius, Fredrik i Vem är det 1953
Externa länkar
|
