Fria gruppen

Fria gruppen var i svenska val 1909–1921 de valblanketter utan anknytning till ett politiskt parti.

Konceptet introducerades i Sverige 1909, när proportionella val började användas för riksdagsval, landstingsval och kommunval.[1] Kandidater kunde då välja om de ville ha partibeteckning eller inte, som i sin tur påverkade hur rösterna sammanställdes.[1] Det var trott att den fria gruppen skulle ha stor påverkan och att partibeteckningar inte var så viktiga, men det blev tvärtom.[2] Den fria gruppen kom att ha liten betydelse.[1][2]

I andrakammarvalet 1911 saknade bara 210 röster partibeteckning, av 607 487 röster totalt. I landstingsvalen 1910 blev 7 personer invalda från den fria gruppen, av 1 217 totalt. De flesta röster utan partibeteckning var i valkretsar där de flesta kandidater var del av den fria gruppen.[1]

Röstningssystemet ändrades 1921 och gjorde det obligatoriskt för valblanketter att ha partibeteckningar,[3] vilket avskaffade den fria gruppen.[1]

Se även

Källor

  1. 1 2 3 4 5 Janson, Svante. ”Proportionella valmetoder” (pdf). sid. 199–201. https://www2.math.uu.se/~svantejs/papers/sjV6.pdf.
  2. 1 2 Reuter, Hugo (1911). Pontus E. Fahlbeck. red. ”De proportionella valen och partibeteckningen”. Statsvetenskaplig Tidskrift (Lund) 14 (1): sid. 22–36. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/2053/1628.
  3. ↑ Kylander, Hadar (1921). ”Det nya proportionella valsättet”. Svensk Juristtidning. https://svjt.se/svjt/1921/395. Läst 29 juni 2026.