Friedrich Kittler

Friedrich Kittler
Född12 juni 1943[1][2][3]
Rochlitz[4], Tyskland
Död18 oktober 2011[5][1][2] (68 år)
Berlin[6]
BegravdDorotheenstädtischer Friedhof
Medborgare iTyskland[7]
Utbildad vidFreiburgs universitet
SysselsättningLitteraturhistoriker, universitetslärare, litteraturvetare[8], historiker, medieviter, filosof[8]
ArbetsgivareFreiburgs universitet
European Graduate School
Ruhruniversitetet i Bochum (1987–1993)
Humboldt-Universität zu Berlin (1993–2008)
FöräldrarAdolf Kittler
Redigera Wikidata

Friedrich Adolf Kittler, född 12 juni 1943 i Rochlitz, död 18 oktober 2011 i Berlin, var en tysk litteraturvetare och medieteoretiker.

Hans grundsyn var inspirerad av bland andra Michel Foucault, Jacques Lacan och Martin Heidegger. En av hans huvudteser är att medier är a priori, alltså att kunskap är betingad av de mediesystem och diskurser som dominerar olika tidsperioder. Kittler skiljer sig från andra medieteoretiker, som till exempel Marshall McLuhan, genom att tillskriva medierna en högre grad av autonomi. Kittlers mest kända verk är Nedskrivningssystem 1800/1900 som publicerades som habilitationsavhandling 1985[9], där grundade han begreppet nedskrivningssystem. I Kittlers medieteori förstås texten som starkt påverkad av olika mediesystem och bärare av information snarare än mening. Kittler är känd för att han utvecklade idéer om medier och makt.

Kittler lanserade termen Time Axis Manipulation (TAM) för att beteckna de manipulationer av en real tid – till skillnad från ingreppen i en alfabetisk symbolkedja – som möjliggjordes genom visuella teknologier och ljudteknologier som fonograf och bandspelare.[10] Genom sådana tekniska operationer kunde nya erfarenheter och en mer sammansatt förståelse av tid, kropp, minne och röst framkallas, vilket också har gett upphov till nya estetiska grepp inom film, litteratur, musik och konst.

Bibliografi (i urval)

  • 2002: Optische Medien. Merve: Berlin. ISBN 3-88396-183-3 (English edition: Optical Media, with an introduction by John Durham Peters. Polity Press 2010)
  • 1986: Grammophon Film Typewriter. Berlin: Brinkmann & Bose. ISBN 3-922660-17-7 (English edition: Gramophone, Film, Typewriter, Stanford 1999)
  • 1985: Aufschreibesysteme 1800/1900. Fink: Munich. ISBN 3-7705-2881-6 (Svensk utgåva: Nedskrivningssystem 1800/1900. Göteborg: Glänta, 2012)

Samlingsvolym på svenska

  • Kittler, Friedrich A., Maskinskrifter: essäer om medier och litteratur, Anthropos, Gråbo, 2003

Referenser

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6nd8dpt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Discogs, Discogs artist-ID: 2674890, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Discogs, Discogs artist-ID: 2289295, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ↑ ELMCIP-ID: 7584.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 abART, abART person-ID: 110326, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ↑ ”Mediehistoriskt bibliotek | Glänta”. glanta.org. http://glanta.org/?page_id=2877. Läst 8 december 2016.
  10. ↑ Se Friedrich A. Kittler, Grammophon, Film, Typewriter (Berlin 1986, engelsk övers. 1999)

Vidare läsning