Fritiof Enbom
| Frithiof Enbom | |
Fritiof Enbom 1952. | |
| Född | Johan Frithiof Enbom 7 september 1918 Överluleå |
|---|---|
| Död | 11 september 1974 (56 år) Stockholm |
| Nationalitet | |
| Sysselsättning | Tidningsredaktör, spion |
| Känd för | Enbomaffären |
| Redigera Wikidata | |
Johan Fritiof Enbom, född 7 september 1918 i Överluleå församling, Norrbottens län, död 11 september 1974 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk man dömd för spioneri.
Enbom var huvudman i den så kallade Enbomaffären på 1950-talet rörande spionage i övre Norrland för sovjetisk räkning. Enbom, även kallad Bodenspionen, dömdes för spioneri 1952 i rådhusrätten till livstids straffarbete. Domskäl: spioneri, grovt spioneri och förberedelse till krigsförräderi. Domen överklagades inte. [1] Straffet kom att avtjänas under 10 år på Långholmen.
Rättegången, i vilken även flera av Enbom angivna "kumpaner" dömdes, har i efterhand kommit att ses som en rättsskandal, och Enbom som en förmodad mytoman.
Enbom gjorde 1938 värnplikt vid Bodens artilleriregemente (A 8). Han hade avlagt realexamen.
Därefter arbetade Enbom som stationskarl vid Statens Järnvägar (SJ) i Boden och senare Bjurå (ca 30 km öster om Boden). Han blev därefter journalist på Norrskensflamman 1947. Han avskedades därifrån på grund av bristande ordningsamhet några år senare och blev då packare vid AB Separator i Stockholm. Han var vid gripandet arbetslös.[2] Efter avtjänat ett drygt 10-årigt straff kom han att arbeta som sättare på Federativs förlag intill sin död.[3]
Enbom är gravsatt i columbariet i Överluleå kyrka.[4]
Se även
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fritiof Enbom.- P3 Dokumentär – Enbomaffären
.jpg)