Fritjof Capra

Fritjof Capra
Född1 februari 1939[1][2][3] (87 år)
Wien[4]
Medborgare iÖsterrike
Utbildad vidWiens universitet[5]
SysselsättningFysiker, dokumentärdeltagare, universitetslärare[6], miljöaktivist, författare, filosof[6]
Utmärkelser
American Book Awards (1992)
Webbplatsfritjofcapra.net/
Redigera Wikidata

Fritjof Capra, född 1 februari 1939 i Wien, Österrike, är en österrikiskfödd amerikansk fysiker, systemteoretiker, författare och djupekolog.[7][8] År 1995 blev han en av grundarna och direktörerna för Center for Ecoliteracy i Berkeley, Kalifornien. Han var medlem av fakulteten vid Schumacher College, som avvecklades 2024.

Capra är författare till flera böcker[9] med fokus på filosofiska och samhälleliga aspekter av modern naturvetenskap, bland annat The Tao of Physics (1975), The Turning Point (1982), The Web of Life (1996) och Hidden Connections (2002) och medförfattare till The Systems View of Life (2014).

Biografi

Capra tog 1966 doktorsexamen i teoretisk fysik vid Wiens universitet. Han forskade i partikelfysik och teoretisk högenergifysik vid Paris universitet 1966–1968, University of California at Santa Cruz 1968–1970, Stanford Linear Accelerator Center 1970, Imperial College London 1971–1974 och Lawrence Berkeley Laboratory vid University of California 1975–1988.[10] Medan han var vid Berkeley var han medlem i Fundamental Physics Group, grundad i maj 1975 av Elizabeth Rauscher och George Weissmann, som möttes varje vecka för att diskutera filosofi och kvantfysik.[11] Han undervisade också vid UC Santa Cruz, UC Berkeley och San Francisco State University.

Capra har skrivit populära böcker om vetenskapens implikationer, särskilt The Tao of Physics (1975)[12], med undertiteln An Exploration of the Parallels Between Modern Physics and Eastern Mysticism. The Tao of Physics hävdar att både fysik och metafysik obevekligt leder till samma kunskap. Efter att ha rest runt i Tyskland i början av 1980-talet skrev Capra Green Politics tillsammans med författaren Charlene Spretnak 1984.

Capra bidrog till manuset till filmen Mindwalk från 1990, med Liv Ullmann, Sam Waterston och John Heard i huvudrollerna. Filmen är löst baserad på hans bok The Turning Point.

År 1991 skrev Capra tillsammans med benediktinermunken David Steindl-Rast boken Belonging to the Universe. Med Thomas Kuhns The Structure of Scientific Revolutions som en språngbräda utforskar boken paralleller mellan nytt paradigmtänkande inom vetenskap och religion. Författarna menar att dessa nya paradigmer tillsammans erbjuder anmärkningsvärt kompatibla synpunkter på universum.

Capra är en av grundarna och direktörerna för Center for Ecoliteracy i Berkeley, Kalifornien, som främjar ekologi och systemtänkande inom grundskolan och gymnasiet. Han är även medlem i Earth Charter International Council.

Intellektuellt inflytande av Geoffrey Chew och Bootstrap-teorin

Även om Capra doktorerade under Walter Thirring, identifierar han fysikern Geoffrey Chew som sin primära vetenskapliga mentor. Under sina fjorton år i Chews forskargrupp vid Lawrence Berkeley National Laboratory (1975–1988) blev Capra förespråkare för S-matrix bootstrap-teorin.[13]

Bootstrap-modellen, som antar att universum är en självkonsistent "väv" av sammanhängande händelser snarare än en samling grundläggande byggstenar, fungerade som den vetenskapliga grunden för Capras filosofi. Capra har sagt att hans diskussioner med Chew fungerade som hans "utbildning i systemiskt tänkande", vilket gjorde det möjligt för honom att övergå från partikelfysik till bredare systemteori.[14]

År senare, i ett minnesord om Geoffrey Chew publicerat på hans egen blogg, erkände Capra att bootstrap-teorin överskuggades av standardmodellens framgång och till stor del försvann från den etablerade fysiken. Han sa dock också att eftersom "standardmodellen inte inkluderar gravitation och därför inte integrerar alla kända partiklar och krafter i ett enda matematiskt ramverk [...], kan bootstrap-idén mycket väl återupplivas någon dag, i någon matematisk formulering."[13]

Kritik

Fysikern Peter Woit kritiserade Capra i sin bok Not even wrong från 2006 för att han fortsatte att hålla fast vid bootstrap-filosofin i senare utgåvor av The Tao of Physics, även efter att teorin till stor del ersattes i mitten av 1970-talet av upptäckten av kvarkar och utvecklingen av standardmodellen.[15]

Bibliografi

  • The Tao of Physics: An Exploration of the Parallels Between Modern Physics and Eastern Mysticism (1975), Capras första bok, drar paralleller mellan vediska och orientaliska mystiska traditioner och upptäckterna inom 1900-talets fysik. Ursprungligen publicerad av ett litet förlag utan budget för marknadsföring, blev boken en bästsäljare via mun till mun till mun tills den plockades upp av ett stort amerikanskt förlag. Den har nu publicerats i 43 upplagor på 23 språk. Den anses ha ett stort inflytande för kvantmystikens uppkomst.[16]
  • The Turning Point: Science, Society, and the Rising Culture (1982) förklarar upplevda vetenskapliga och ekonomiska kriser. Den börjar med att beskriva och spåra vetenskapens och ekonomins historia, och kritisera kartesianska, newtonska och reduktionistiska paradigmer. Den argumenterar för att sådana synpunkter har blivit otillräckliga för modern teknologi och ekologins behov, och att vetenskapen behöver utveckla begreppen och insikterna inom holism och systemteori för att lösa samhällets komplexa problem.[17]
  • Green Politics (1984), som han skrev tillsammans med Charlene Spretnak, analyserar Miljöpartiernas framväxt i Tyskland och liknande ekologiorienterade politiska partier i andra europeiska länder. Den har publicerats i 7 utgåvor på 4 språk.
  • Uncommon Wisdom (1988) beskriver dialoger och personliga möten mellan honom själv och de tänkare som hjälpte till att forma temat i Vändpunkten. Den har publicerats i 16 upplagor och på 12 språk.
  • Belonging to the Universe: Explorations on the Frontiers of Science and Spirituality (1993), skriven ihop med David Steindl-Rast och Thomas Matus. Boken utforskar paralleller mellan vetenskapliga tankesätt och kristen teologi. Den har publicerats i 10 upplagor på 7 språk.
  • The Web of Life: A New Scientific Understanding of Living Systems (1996) utgår från det konceptuella ramverk som presenteras i Vändpunkten, sammanfattar komplexitetens matematik och erbjuder en syntes av aktuella ickelinjära teorier om levande system som dramatiskt har ökat vår förståelse av livets viktigaste egenskaper. Capra hänvisar utförligt till Humberto Maturanas, Francisco Varelas, Ilya Prigogines, Gregory Batesons och andras arbete när han föreslår en ny, systembaserad vetenskaplig metod för att beskriva sambanden och beroendet mellan psykologiska, biologiska, fysiska, sociala och kulturella fenomen. Boken har publicerats i 14 upplagor på 10 språk.
  • The Hidden Connections (2002) utvidgar ramverket för system- och komplexitetsteori till den sociala domänen och använder det utökade ramverket för att diskutera några av vår tids kritiska frågor.
  • The Science of Leonardo: Inside the Mind of the Great Genius of the Renaissance (2007). Dess centrala idé är att Leonardo da Vincis vetenskap är en vetenskap om levande former, om kvalitet, vilket kan ses som en avlägsen föregångare till dagens komplexitets- och systemteorier. Boken har publicerats i 7 upplagor på 5 språk.
  • Learning from Leonardo: Decoding the Notebooks of a Genius (2013) ger en inblick i den framsynte tänkaren Leonardo da Vincis verk, vars banbrytande genialitet bidrog till många vetenskapliga områden.
  • The Systems View of Life (2014), skriven tillsammans med Pier Luigi Luisi, erbjuder radikala lösningar på 2000-talets utmaningar genom att fokusera på den uppkopplade världen och undersöka livet genom dess oupplösligt sammanlänkade system.
  • Patterns of Connection: Essential Essays from Five Decades  (2021) är en personlig redogörelse för författarens intellektuella resa, dokumenterad av en serie essäer tillsammans med omfattande kommentarer som sammanväver essäerna och ger historisk och filosofisk kontext.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fritjof Capra, 30 juni 2026.

Noter

  1. ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: capra-fritjof.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 14481.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000019878, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1188264687749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. ↑ , Fritjof Capra biography Earth Charter, retrieved 23 oktober 2025
  8. ↑ ”Capra, Fritjof 1939”. Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/arts/educational-magazines/capra-fritjof-1939
  9. ↑ , hämtad 23 oktober 2025.
  10. ↑ ”Fritjof Capra”. Earth Charter. https://earthcharter.org/fritjof-capra/. Läst 10 februari 2026.
  11. ↑ Kaiser, David. How the Hippies Saved Physics: Science, Counterculture and the Quantum Revival. W. W. Norton & Company, 2011, pp. xv–xvii, xxiii.
  12. ↑ Capra, Fritjof (2007) (på English). The Tao of Physics: An Exploration Of The Parallels Between Modern Physics & Eastern Mysticism (Latest). HarperCollins India. sid. 416. ISBN 978-0007272921
  13. 1 2 Capra, Fritjof (8 maj 2019). ”In Memoriam: Geoffrey Chew”. FritjofCapra.net. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2025. https://web.archive.org/web/20250816081703/https://www.fritjofcapra.net/in-memoriam-geoffrey-chew/. Läst 21 december 2025.
  14. ↑ Capra, Fritjof (1988). Uncommon Wisdom: Conversations with Remarkable People. Simon & Schuster. ISBN 978-0671434441
  15. ↑ Peter Woit (2006). Not Even Wrong: The Failure of String Theory and the Search for Unity in Physical Law. Basic Books. sid. 141–145. ISBN 978-0-465-09275-8. https://books.google.com/books?id=pcJA3i0xKAUC&pg=PA144
  16. ↑ Ascari, Maurizio (1 mars 2009). ”From Spiritualism to Syncretism: Twentieth-Century Pseudo-Science and the Quest for Wholeness”. Interdisciplinary Science Reviews 34 (1): sid. 9–21. doi:10.1179/174327909X421425. ISSN 0308-0188.
  17. ↑ Capra, Fritjof (1982). The Turning Point, Bantam Books, New York.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.