Gens Claudia

Gens Claudia, Claudii, eller Claudiska ätten var en av de äldsta patriciersläkterna i antikens Rom och under flera århundraden var dess medlemmar ledare av både staden och riket.

Ätten sägs ha grundats av Attius Clausus, en sabin som föredrog fred med Rom, vilket var impopulärt och ledde till att han lämnade Regillus med sina anhängare omkring 504 f.Kr. Rom välkomnade honom dock och gjorde hans anhängare till medborgare och tilldelade dem land, samt gjorde Appius Claudius Sabinus Inregillensis, som han hette på latin, till senator. Det har antagits att namnet kommer av det latinska claudeo (att halta), då många familjemedlemmar var lama, antagligen av någon missbildning.

Grenar av Claudiska ätten

Det fanns flera stora grenar av den Claudiska ätten i slutet av Romerska republikens tid.

  • En obskyr patricisk gren av familjen verkar ha saknat kognomen. En Lucius Claudius tjänade som Rex Sacrorum i mitten av 000-talet f.Kr. Han är dubbelt ovanlig, eftersom "Lucius" är ett ovanligt namn i alla grenar av den Claudiska ätten och ovanlig bland patricier i allmänhet.
  • De som hade kognomenet Nero var prominenta patriciska senatorer under den senare republiken; de föredrog tria nominat Tiberius. Neroerna gick dock samman med den julianska ätten när Tiberius Claudius Nero, som var son till en annan Ti. Claudius Nero och Livia Drusilla (i sig medlem av den andra huvudgrenen av Claudiska ätten - Claudii Pulchri - genom sin far Marcus Livius Drusus Claudianus) adopterades av Gaius Julius Caesar Augustus vilket grundade den Julisk-Claudiska dynastin.
  • De Claudier, som hade kognomenet Marcellus (fem. Marcella, med betydelsen martial [krigs-]) var plebejer och hade tre konsuler i tre år efter varandra (51-49 f.Kr.; två bröder och deras kusin); de föredrog tria nominat Gaius och Marcus. Gaius Claudius Marcellus (konsul 49 f.Kr.) var gift med Augustus syster Octavia Minor och deras son Marcus gifte sig med Augustus dotter, Julia den äldre.
  • De Claudier, som hade kognomenet Pulcher (fem. Pulchra, med betydelsen "vacker") var patricier och också mycket prominenta under den senare republiken; de föredrog tria nominat Appius (den enda familjen, som hade detta namn) och Publius. En plebejisk sidogren av denna familj bildades, när Publius Claudius Pulcher fick sig själv adopterad av en plebej (av politiska skäl) och blev därefter känd som Publius Clodius; hans syster Clodia antog också denna vulgära stavning.
  • Vissa plebejiska Claudier använde alltså namnet "Clodius."

Viktiga personer ur den Claudiska ätten

Obs: Konsulerna 51 och 49 f.Kr. var bröder och kusiner till konsuln 50 f.Kr.

Obs: Claudier efter Neros död härstammade troligen från Claudiernas frigivna slavar, eller män, som hade fått medborgarskap av Claudierna.

Se även

  • Julisk-Claudiska dynastin

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.