Geophis latifrontalis
| Geophis latifrontalis Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Snokar Colubridae |
| Släkte | Geophis |
| Art | Geophis latifrontalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Geophis latifrontalis | |
| Auktor | Garman, 1883 |
| Synonymer | |
| Atractus latifrontalis COPE 1896 | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Geophis latifrontalis[2] är en ormart som beskrevs av Garman 1883. Geophis latifrontalis ingår i släktet Geophis och familjen snokar.[3][4]
Enligt IUCN förekommer denna orm endast i delstaten San Luis Potosi i centrala Mexiko vid 2400 meter över havet.[1] Enligt en annan källa lever den även i delstaterna Hidalgo, Querétaro och Tamaulipas i lägre bergstrakter.[4] Geophis latifrontalis lever i fuktiga skogar. Individerna gräver i lövskiktet och i det översta jordlagret. Honor lägger ägg.[1]
Beståndet hotas av skogarnas omvandling till jordbruksmark och betesmarker. Geophis latifrontalis är ganska sällsynt. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[3]
- G. l. latifrontalis
- G. l. semiannulatus
Källor
- 1 2 3 4 2007 Geophis latifrontalis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ↑ Garman, S. (1883) On certain reptiles from Brazil and Florida., Sci. Observer, Boston, 4 (5 - 6): 47-48
- 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/geophis+latifrontalis/match/1. Läst 24 september 2012.
- 1 2 Geophis latifrontalis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
|