Gert Bastian

Gert Bastian
Född26 mars 1923[1][2][3]
München[4]
Död1 oktober 1992 (förmodligen)[1][2][3] (69 år)
Bonn[5]
BegravdNordfriedhof
Medborgare iTyskland
Utbildad vidFührungsakademie der Bundeswehr
SysselsättningPolitiker[6], författare[6], fredsaktivist, militär, soldat[6]
Befattning
Ledamot av Förbundsdagen
tionde Förbundsdagen (1983–1987)[7]
Politiskt parti
De gröna
CSU
PartnerPetra Kelly[8]
BarnTill Bastian (f. 1949)
Utmärkelser
Carl von Ossietzky-medaljen (1981)
Redigera Wikidata

Gert Bastian, född 26 mars 1923 i München, död 1 oktober 1992 i Bonn, var en tysk militärofficer och politiker (die Grünen).

Biografi

Gert Bastian gick frivilligt med i Wehrmacht under andra världskriget. Han blev officer och deltog på östfronten. Efter kriget arbetade han en kortare tid i det privata näringslivet. 1956 inledde han sin militära karriär i Bundeswehr. Hans sista post före avskedet 1980 var som generalmajor. Bastian vände sig mot den planerade utstationeringen av medeldistansraketer och lämnade militären och gick istället med i fredsrörelsen. Här lärde han känna Petra Kelly som blev hans partner.

1980 var han med och initierade "Krefelder Appell" mot stationeringen av nya kärnvapenraketer i Europa. 1980 grundade han gruppen Generäle für den Frieden (”Generaler för freden”) tillsammans med andra före detta generaler. Senare visade sig att Stasi medfinansierat organisationen.[9]

Från 1983 till 1987 satt Bastian i den tyska förbundsdagen.

Den 19 oktober 1992 påträffades Bastian död i sin och Kellys lägenhet. Petra Kelly hade skjutits i sömnen av Bastian, som efteråt sköt sig själv. Den exakta tiden för mordet kunde inte fastställas på grund av kropparnas framskridna tillstånd av förruttnelse.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Gert Bastian, tidigare version.

Noter

  1. 1 2 Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 13 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bastian-gert.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016610, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185070877749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Postscript : Lover’s Secret Past Seen as Key to Peace Activist’s Violent End : A new biography of Greens founder Petra Kelly rules out the ‘double suicide’ theory. (på engelska), Los Angeles Times, 8 november 1994, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Timmermann 1996, s. 424
  10. ↑ Miller, Marjorie (8 november 1994). ”Postscript: Lover’s Secret Past Seen as Key to Peace Activist’s Violent End: A new biography of Greens founder Petra Kelly rules out the ‘double suicide’ theory”. Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1994-11-08-wr-60090-story.html. Läst 8 november 2020.

Tryckta källor

  • Timmermann, Heiner, red (1996) (på tyska). Diktaturen in Europa im 20. Jahrhundert – der Fall DDR. Dokumente und Schriften der Europäischen Akademie Otzenhausen, 99-1351755-9; 79. Berlin: Duncker und Humblot. ISBN 3-428-08957-X 

Externa länkar