Giusto Bellavitis

Giusto Bellavitis
Född	22 november 1803[1][2] Bassano del Grappa[3][4], Italien
Död	6 november 1880[1][2] (76 år) Tezze sul Brenta[3][4], Italien
Begravd	Cimitero Maggiore di Padova[5] kartor
Medborgare i	Kungariket Italien
Sysselsättning	Matematiker, politiker
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat (1866–)[4] Rektor, Universitetet i Padua (1866–1867)[6]
Arbetsgivare	Bassano del Grappa (1822–1843)[4] Universitetet i Padua (1845–)[4]
Redigera Wikidata

Giusto Bellavitis, född 22 november 1803 i Bassano del Grappa, Italien, död 6 november 1880 i Tezze sul Brenta, var en italiensk greve, matematiker, senator och kommunfullmäktigeledamot.^[7][8] Enligt Charles Laisant,

Hans främsta bedrift, som markerar hans plats, i framtiden och nutiden, bland de namn på geometrier som kommer att bestå, är uppfinningen av ekvipolensmetoden, en ny metod för analytisk geometri som är både filosofisk och fruktbar.^[7]

Bellavitis var son till Ernesto Bellavitis och Giovanna Navarini och studerade till stor del ensam. År 1840 började han på Institut Venitian och 1842 började han undervisa vid Lycee de Vicence. Han blev professor i högre algebra och analytisk geometri vid Paduas universitet år 1845. I och med Italiens återförening tog han tillfället i akt att revidera läroplanen för att inkludera komplementär algebra och analytisk geometri. Bellavitis gifte sig 1842 och fick en son som också undervisadei geometri vid Paduas universitet.^[7]

Bellavitis uppfann 1832 ekvipollenskalkylen, ett på geometrisk addition och multiplikation grundat förfaringssätt att lösa geometriska problem. Han författade även läroböcker i sitt ämne.

Bellavitis föregrep idén om en euklidisk vektor med sitt begrepp om ekvipolens. Två linjesegment AB och CD är ekvipollenta om de är parallella och har samma längd och riktning. Relationen betecknas ${\displaystyle AB\bumpeq CD.}$ I modern terminologi är denna relation mellan linjesegment ett exempel på en ekvivalensrelation. Begreppet vektoraddition skrevs av Bellavitis som: ${\displaystyle AB+BC\bumpeq AC.}$ Enligt Laissant publicerade Bellavitis verk inom "aritmetik, algebra, geometri, infinitesimalkalkyl, sannolikhet, mekanik, fysik, astronomi, kemi, mineralogi, geodesi, geografi, telegrafi, samhällsvetenskap, filosofi och litteratur."^[7]

• 1847: Observationes de quibusdam solutionibus analyticis problematum ad liquidorum motum pertinentium. Bononiae: ex typographaeo Emygdii ab Ulmo. https://gutenberg.beic.it/webclient/DeliveryManager?pid=6272808  via Biblioteca europea di informazione e cultura
• 1852: Saggio sull'algebra degli immaginari, länk från HathiTrust
• 1854: Sposizione del Metodo della Equipollenze, länk från Google Books.
• 1858: Calcolo dei Quaternioni di W.R. Hamilton e sua Relazione col Metodo delle Equipollenze, länk från HathiTrust.
• 1868: Lezioni di Geometria Descrittiva, 2nd edition, länk från HathiTrust

• Ledamot av Istituto Veneto di Scienze, Lettere ed Arti år 1840
• Medlem i Società Italiana dei Quaranta år 1850
• Medlem av Accademia dei Lincei år 1879

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Giusto Bellavitis, 4 mars 2026.

• Bellavitis, Giusto i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• Michael J. Crowe (1967) A History of Vector Analysis, "Giusto Bellavitis and His Calculus of Equipollences", pp 52–4, University of Notre Dame Press.
• Charles-Ange Laisant (1887) Theorie et Applications des Equipollence, Gauthier-Villars, länk från University of Michigan Historical Math Collection.
• Lena L. Severance (1930) The Theory of Equipollences; Method of Analytical Geometry of Sig. Bellavitis, länk från HathiTrust.

• Wikimedia Commons har media som rör Giusto Bellavitis.
  Bilder & media