Glomma

Glomma
Vattendrag
Glommas delta i Øyeren, några mil innan det når havet
Land	Norge
Region	Østfold fylke
Bifloder
- vänster	Håelva, Rena, Flisa, Rakkestadelva
- höger	Tunna, Folla, Atna, Imsa, Åsta, Oppstadåa, Vorma, Nitelva
Koordinater	59°12′11″N 10°56′57″Ö / 59.20306°N 10.94917°Ö / 59.20306; 10.94917
Källa	Riasten
Mynning	Skagerrak
Längd	600 km (cirka)
Flodbäcken	63 030 km²
Vattenföring
- medel	700 m³/s
Geonames	3155532
Läge för Glommas mynning.
Glomma med biflöden (inklusive sjöar) och avrinningsområde (gråfärgat).

Glomma (även Glåma eller Glommen) är Norges och Skandinaviens längsta sammanhängande vattendrag med omkring 600 kilometers längd. (Göta älv–Klarälven är dock längre.) Avrinningsområdet är 43 030 km², varav 1 % i Sverige.^[1] Medelvattenföringen vid mynningen är ca 700 m³/s, vilket är högst i Skandinavien.

Ursprunget till namnet är okänt. Det kan komma från ett verb 'glåma' med betydelsen skimra svagt eller blekt. Ursprungligen kallades bara den övre delen Glomma, medan den nedre delen kallades Raumelfr efter Romerike. Glomma används främst i den södra delen av älven och Glåma i den norra.^[2]

Glommas källa är sjön Riasten nära fjället Sylarna. Den rinner sedan genom Aursunden, cirka 690 m ö.h., nordost om Røros, flyter söderut genom Østerdalen och Solør, gör en tvär krök mot väster vid Kongsvinger och mynnar i Skagerrak vid Fredrikstad. I sitt nedersta lopp genom Fredrikstads kommun delar sig älven i två grenar vid öarna Isegran och Kråkerøy. Huvudgrenen går öster om Kråkerøy och kallas Østerelva. Sidogrenen på västsidan av Kråkerøy kallas Vesterelva. Bägge grenarna mynnar ut i Oslofjorden. Största biflöde till Glomma är Vorma (med Gudbrandsdalslågen) från Norges största sjö Mjøsa.

Särskilt i sitt nedre lopp bildar Glomma många forsar och vattenfall, till exempel Mørkfoss, Solbergfoss, Vammafoss och Sarpsfoss.

Älven har ojämn vattenföring och stora översvämningar är vanliga under vårfloden. Den största kända översvämningen kallas Storofsen och skedde 1789. Även 1860, 1967 och 1995 har det skett betydande översvämningar.^[2]

Vid stora vattenföringar i Glomma uppstår en bifurkation vid Kongsvinger där vatten då överförs till Vrångsälven som är ett av Byälvens biflöden. Vartannat år ^[3][4] har överföring av vatten skett. Fenomenet uppträder företrädesvis under våren–försommaren i samband med vårflod i Glomma men kan även uppträda vid stora flöden under annan del av året. Den största vattenföring som överförts har varit 84 m³/s och den längsta varaktigheten 15 dygn. Den största vattenmängd som överförts under ett tillfälle har varit cirka 30 miljoner m³.^[4]

Vattendraget har används både som transportled och energikälla. Glomma avvattnar Norges skogrikaste områden och har varit Nordens största flottled. Flottningen gick tillbaka efter andra världskriget, men var ännu på 1970-talet på omkring 300 000 kubikmeter per år. Flottningen upphörde 1985. I Fredrikstad/Sarpsborg finns betydande sågverksindustri. Vattendraget korsas av ett stort antal broar.^[2] Evenstad bru är en av världens största träbroar dimensionerad för vägtrafik.^[5] Andra viktiga broar är Glomma bru, Fossum bru och Vamma bru.^[2]

Elproduktionen från Glomma är betydande. Det finns över 100 vattenkraftverk längs vattendraget och dess biflöden. De har totalt har en installerad effekt på 2,889 GW och producerar i snitt omkring 13,2 TWh per år.^[2]

• http://www.glommaguiden.com/