Goffredo Petrassi
| Goffredo Petrassi | |
 | |
| Född | 16 juli 1904[1][2][3] Zagarolo[4], Italien |
|---|---|
| Död | 3 mars 2003[5][4] eller 2 mars 2003[6][7][8] Rom[4] |
| Medborgare i | Italien och Kungariket Italien |
| Utbildad vid | Accademia Nazionale di Santa Cecilia |
| Sysselsättning | Kompositör, universitetslärare |
| Maka | Rosetta Acerbi |
| Barn | 1 |
| Utmärkelser | |
| Guldmedalj för förtjänstfull insats inom utbildning, kultur och konst (1965) Italiens guldmedalj för kultur- och konstförtjänst (1990) Premio Internazionale Viareggio-Versilia (1992)[9] Hedersledamot av Internationella samfundet för samtida musik Rome Prize | |
| Redigera Wikidata | |
Goffredo Petrassi, född 16 juli 1904 i Zagarolo, Italien, död 3 mars 2003 i Rom, var en italiensk kompositör och dirigent.
Biografi
Petrassi började vid 15 års ålder arbeta i en musikaffär för att bidra till sin familjs ekonomiska behov, och blev fascinerad av musik. År 1928 började han på Santa Cecilia-konservatoriet i Rom för att studera orgel och komposition. År 1934 uppförde kompositören Alfredo Casella Petrassis Partita för orkester vid ISCM-festivalen i Amsterdam.
Senare blev Petrassi musikalisk ledare för operahuset La Fenice, och från 1959 undervisade han i komposition vid Santa Cecilia-konservatoriet och vid Mozarteum i Salzburg. Petrassi hade många kända studenter, däribland Franco Donatoni, Aldo Clementi, Cornelius Cardew, Ennio Morricone, Karl Korte, Norma Beecroft, Mario Bertoncini, Ernesto Rubin de Cervin, Eric Salzman, Kenneth Leighton, Peter Maxwell Davies, Michael Dellaira, Armando Santiago, och Richard Teitelbaum. Petrassi dog i Rom vid en ålder av 98 år.
Musik
Petrassis tidiga verk var en del av ett försök av flera italienska kompositörer för att skapa en nationell "italiensk" återstart inom klassisk musik, vilket motsvarar det romantiska arbetet av tyskar som Richard Wagner. Under denna tid var hans arbete av karakteristisk nyklassicistisk stil, influerad av Bartók, Hindemith och Stravinskij.
Under senare år, ledde Petrassis öppna musikaliska sinne och spontana personlighet honom till att experimentera med olika post-Webernianska influenser och ett brett utbud av poetiska material, från latinska hymner till Ariosto's La Follia d'Orlando och Cervantes Ritratto di Don Chisciotte. Alla dessa influenser är närvarande i en anmärkningsvärd serie av åtta stycken Konsert för orkester som han komponerade mellan slutet av 1930-talet och slutet av 1970.
Petrassi, som räknas bland samtidens ledande italienska tonsättare, slutade komponera 1986 på grund av en allt mer försämrad syn.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1978
Fotnoter
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Goffredo-Petrassitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w60v8mnf, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, Dizionario Biografico degli Italiani: goffredo-petrassi, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 897, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Discogs, Discogs artist-ID: 776673, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 24 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Joseph Kahn (red.), The New York Times, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online .[källa från Wikidata]
- ↑ The Guardian, Guardian News and Media Ltd., läs online .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.premioletterarioviareggiorepaci.it .[källa från Wikidata]