Grantaggsvamp

Grantaggsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningThelephorales
FamiljBankeraceae
SläktePhellodon
ArtGrantaggsvamp
Phellodon violascens
Vetenskapligt namn
§ Phellodon violascens
Auktor(Alb. & Schwein.) Pouzar 1955
Synonymer
Bankera carnosa (Banker) Snell, E.A. Dick & Taussig 1956[1]
Hydnum carnosum (Banker) Sacc. 1925[2]
Phellodon carnosus Banker 1913[3]
Sarcodon violascens (Alb. & Schwein.) Quél. 1883[4]
Tyrodon violascens (Alb. & Schwein.) P. Karst. 1882[5]
Hydnum molle Fr. 1851[6]
Hydnum violascens Alb. & Schwein. 1805[7]

Grantaggsvamp (Phellodon violascens är en svampart[8] som först beskrevs av Alb. & Schwein., och fick sitt nu gällande namn av Zdeněk Pouzar 1955. Grantaggsvamp ingår i släktet Phellodon och familjen Bankeraceae.[9][10]

Beskrivning

Grantaggsvamp bildar mykhorriza med främst gran, men i viss mån även tall. Den växer både enstaka och i grupp. Hatten är 5-15 cm, dess färg är till en början ljust beige, sedan mörknar den och blir så småningom purpurbrun. Taggarna är oföränderligt vita-smutsvita. Foten är av hattens färg. Svampen doftar angenämt, likt buljong eller curry. Arten är reproducerande i Sverige.[11][12]

Förekomst och hot

Grantaggsvamp växer huvudsakligen i äldre orörd mossig lågörtsgranskog och i kalkbarrskog. Arten har rapporterats främst från boreonemorala[13] och boreala zonen, men spridda fynd har gjorts i hela landet. I Norge och Finland är arten väldokumenterad, men sällsynt i Danmark.[12]

Grantaggsvampen hotas främst av avverkning, och tål inte slutavverkning, men även av skogsmarkgödsling. Arten är klassad som nära hotad i rödlistan 2025.[12]

Referenser

  1. ↑ Snell, E.A. Dick & Taussig (1956) , In: Lloydia 19:174
  2. ↑ P.A. Saccardo (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:472
  3. ↑ Banker, H.J. (1913) , In: Mycologia 5(2):65
  4. ↑ Quél. (1883) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 11:399
  5. ↑ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:91
  6. ↑ E.M. Fries (1851) , In: Öfvers. K. VetenskAkad. Forh.:53
  7. ↑ Albertini & Schweinitz (1805) , In: Consp. fung. (Leipzig):265
  8. ↑ Pouzar (1955) , In: Ceská Mykol. 9:96
  9. ↑ ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 16 juli 2026.
  10. ↑ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  11. ↑ Jaederfelt, Klas (2014). STORA Svampboken med uppdaterad Tickbok. sid. 139. ISBN 978-91-87247-62-0
  12. 1 2 3 ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 26 juli 2026.
  13. ↑ ”boreo–nemorala zonen,södra barrskogsregionen”. Skogen. https://www.skogen.se/glossary/boreo-nemorala-zonensodra-barrskogsregionen/. Läst 16 juli 2026.

Bildgalleri