Greta Olsson

Greta Olsson växte upp i arbetarbostäderna vid järnverket i Hagfors som yngst av sju syskon.^[1][3] Genom sin mors släkt exponerades hon tidigt för musik. Hennes morbror "Sik-Bengt" Nilsson – Monica Zetterlunds far – startade jazzbandet Sonora, såväl hennes bröder som farbröder spelade.^[3] De repeterade på vinden där de bodde.^[1] Olsson har berättat hur hon brukade smyga upp dit och tjuvlyssna.^[1]

Som 15-åring gjorde Greta Olsson scendebut som sångerska tillsammans med Sonora.^[3] Senare började hon ägna sig åt musiken mer helhjärtat som sångerska i Eja-Stigs kvartett från Hagfors.^[1][3] Tillsammans med bandet uppträdde hon på tillställningar runt om i Värmland nästan varje helg och ibland även på vardagkvällar.^[1][3]

Efter att hon träffat sin man och bildat familj i unga år drog hon sig tillbaka från musiken.^[1] Deras första barn avled sju månader gammal, en händelse som enligt henne bidrog till beslutet att lämna scenen.^[4] Till skillnad från sin kusin beskrev hon sig som tillbakadragen och hon tackade enligt egen utsago nej till många möjligheter.^[1] Zetterlund höll dock Olsson som den bättre sångerskan av de två. Enligt Tom Alandh sade hon att: "Om svenska folket tycker att jag sjunger bra, så skulle de höra kusin Greta istället. För hon, hon kan verkligen sjunga."^[1]

I 60-årsåldern återvände Greta Olsson till musiken, uppmuntrad av sin morbror "Sik-Bengt" Nilsson.^[3][5] Hennes första inspelning bekostades av hennes man Göran Olsson som 60-årspresent.^[3] Några större försäljningssiffror väntade man sig inte – endast 50 exemplar trycktes ursprungligen på kassett.^[3] Via Radio Värmland och programmet Värmlandstoppen nådde hon snart en bredare publik och snart blev hon inbokad för tv-framträdanden, bland annat i Go'morron Sverige.^[3] Hon spelade in två ytterligare skivor i en studio i Hagfors.^[1]

Efter comebacken turnerade Olsson med ett kompband. Hon fick också uppträda tillsammans med flera kända svenska jazzmusiker, förutom Monica Zetterlund även Jan Allan, Sture Åkerberg och Monica Dominique.^[1][3] Efter Monica Zetterlunds bortgång medverkade hon i en konsert på Berwaldhallen till kusinens minne.^[5] Greta Olsson kom att fortsätta med musiken under större delen av sitt liv. Det var i samband med ett uppträdande på en privat fest som Anders Hanser fick upp ögonen för henne, vilket så småningom ledde fram till dokumentärfilmen.^[5] När Värmlands Folkblad uppmärksammade hennes 90-årsdag var hon fortfarande aktiv, även om den pågående covid-19-pandemin gjorde det svårt att repetera och uppträda.^[1] Hon tilldelades Hagfors kommuns kulturstipendium 2019.^[4]

Greta Olsson avled 2024. Hon är gravsatt på Hagfors kyrkogård.^[6]