Griselda Pollock
| Griselda Pollock | |
Pollock, 2018. | |
| Född | 11 mars 1949[1] (77 år) Bloemfontein[2], Sydafrika |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Oxfords universitet, filosofie kandidat, [2] Courtauld Institute of Art, masterexamen, [2] Courtauld Institute of Art, filosofie doktor, [2] |
| Sysselsättning | Konsthistoriker[3], författare, konstkritiker, universitetslärare, kulturvetare[4] |
| Arbetsgivare | University of Reading (1972–1974)[5] University of Manchester (1974–1977)[6] University of Leeds (1977–)[2][7] Faculty of Environment (1990–)[8] |
| Utmärkelser | |
| Holbergpriset (2020)[9] | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Griselda Pollock, född 11 mars 1949 i Bloemfontein, Sydafrika, är en sydafrikansk-brittisk konsthistoriker, publicist, kulturvetare och professor i genusvetenskap vid University of Leeds.
Efter uppväxtår i såväl Sydafrika som Kanada, flyttade hon 1962 till England där hon påbörjade sin utbildning vid Oxfords universitet. 1970 erhöll hon där en bachelor i modern historia. Hon följde upp med en master i konsthistoria vid Courtauld Institute. Hon är feminist och engagerar sig för kvinnor i konsthistorien. Från 1974 till 1977 undervisade hon vid University of Manchester och 1977 publicerade hon artikeln What's Wrong with Images of Women? Samma år fick hon en professur i kritisk konsthistoria och kulturell analys vid University of Leeds.
Griselda Pollock har skrivit en avhandling om van Gogh och ett tjugotal böcker om konst och feminism.
Bibliografi, urval
- Vincent van Gogh (tills. med Fred Orton), 1978
- Vincent van Gogh in zijn Hollandse Jaaren, 1980
- Old Mistresses. Woman, Art and Ideology, 1981
- Framing Feminism, 1987
- Vision and Difference, 1988
- Looking Back to the Future, 2001
- Encounters in a virtual feminist museum, 2006
Griselda Pollocks artiklar på svenska, urval
- Vision, röst och makt: den feministiska konsthistorien och marxismen i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1981 (2:4)
- Generationer och geografier: feministisk teori och konsthistorisk praktik, i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1992:1 (13)
- Om kanoner och kulturkrig, i Paletten 61 (2000)
Citat
| ” | Museerna står i realiteten halvtomma, eftersom kvinnorna fortfarande saknas. Det är på 1900-talet som de fallit bort ur konsthistorien. Inte alls på 1700- och 1800-talen utan i nutid! Och detta trots att kvinnorna nu funnits i mängder på alla skolor och institutioner. Modernismen har sin maskulina historieskrivning. Enligt den handlade modernismen om maskiner och död. Men kvinnornas modernism handlade om liv. | „ |
| – Intervju i DN 31 mars 2007 | ||
Källor
Noter
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 391149, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 läs online, www.fine-art.leeds.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: pollockg, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1228905747749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ ORCID Registry, ORCID-id: 0000-0002-6752-2554, läst: 12 november 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ BBC Programme Catalogue, BBC program-ID: m000k91f.[källa från Wikidata]
.jpg)