Gunilla Jonsson
| Gunilla Jonsson | |
Michael Petersén och Gunilla Jonsson på Fantastika 2018 | |
| Född | 21 mars 1964 (62 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | rollspelsskapare, författare |
| Arbetsgivare | Science Fiction-bokhandeln |
| Noterbara verk | rollspelen Kult och Mutant |
| Make | Michael Petersén |
| Redigera Wikidata | |
Gunilla Jonsson, född 21 mars 1964, är en svensk rollspelskonstruktör. Hon har skapat Kult, En Garde! och Skuggornas Mästare och Mutant samt skrivit äventyr till ett betydande antal svenska rollspel, inklusive Drakar och Demoner och Call of Cthulhu Sverige. Jonsson har oftast skapat spel och skrivit romaner med sin make Michael Petersén.
Jonsson mottog 2012, tillsammans med sin make, utmärkelsen Rollspelsdraken för "arbete som rollspelsskapare och skribenter." Juryns motivering lyfter fram att "[s]åväl Mutant som Kult tillhör Sveriges mest profilstarka och banbrytande rollspel".[2]
2020 deltog Jonsson i Mot andra världar av Jesper Huor, en K Special-dokumentär som handlade om rollspelens historia.[3][4]
Jonsson är också aktiv inom svensk science fiction-fandom. Hon har bland annat varit hedersgäst på Eurocon 2022 i Luxemburg och Swecon 2019 i Västerås.[5][6]
Karriär
1980-talet
Åt spelförlaget Äventyrsspel konstruerade Jonsson och Petersén det postapokalyptiska rollspelet Mutant, som släpptes i sin första version 1984. Spelet blev en bestående framgång och har utkommit i nya versioner, 1989 (ibland kallat Nya Mutant) och år 2014, då som Mutant: År Noll, samt på engelska.[7][8] Den ursprungliga versionen av spelet utspelas i ett ödelagt Sverige 500 år efter en mystisk katastrof. Överlevande har byggt upp säkra bosättningar, men faror lurar i de "förbjudna zonerna". Spelet innehåller som titeln antyder mutanter, många i form av talande djur, och herrelösa robotar som vandrar genom landskapet.[9]
1986 översatte Jonsson Chock!-äventyret Draculas hämnd till svenska och deltog i översättningen av Sagan om Ringen-rollspelet.[7]
Jonsson och Petersén grundande tillsammans spelförlaget Raknarök Speldesign 1987. Företaget släppte endast två kompletta spel, det historiska En Garde! Avancerat rollspel i furstarnas stormiga tid och B-filmsinspirerade agentspelet Skuggornas mästare, innan det lades ner. Efter det tog Jonsson anställning på Science Fiction-bokhandeln.[10][11][12][13]
1990-talet
1991 konstruerade Jonsson och Petersén Kult åt Äventyrsspel. Förutom grundspelet skapade de också det tongivande äventyret Den svarta madonnan. Jämfört med företagets mest framgångsrika spel, Drakar & Demoner, var Kult betydligt mörkare och riktat mot en äldre målgrupp. Spelet var influerat av gnosticism och kroppsskräck, och det skildrade sexualitet på ett vis som inte tidigare hade förekommit i svenska rollspel. Det väckte uppmärksamhet och blev ett mål för starkt kritiska röster mot rollspel, kritik som vid denna tid var mycket synlig i debatten.[14][15]
Kult blev trots kontroverserna uppskattat hos många rollspelare. Det släpptes på tyska år 1992 och engelska 1993.[16][17]
Den svenska rollspelsbranschen gick därefter in i en mindre aktiv period. Även Jonsson publicerade mindre. 1994 lade Target Games, Äventyrsspels moderföretag, ner sin tidning Sinkadus i vilken Jonsson tidigare släppt material till Mutant. Target Games fick också ekonomiska problem och rekonstruerades 1999, för att uppgå i dataspelsföretaget Paradox Interactive.[17][18]
2000- och 2010-talet
Rättigheterna till Äventyrsspels material kom under 2000-talet att licenseras ut till ett flertal företag. Även Ragnarök speldesigns produkter återupplivades 2014, via företaget Myling spel.[13]

2018 släppte förlaget Helmgast Kult i en fjärde utgåva: Kult: Divinity Lost. Spelet gräsrotsfinansierades via Kickstarter och släpptes på engelska.[19][20] Huvudförfattare och designer var Robert Liljenberg, men Jonsson och Petersén bidrog, bland annat med nya versioner av äventyren Den svarta madonnan, Taroticum och Seven Sisters.[21][22][23][24]
I samband med detta utgav Jonsson och Petersén den första av tre romaner som utspelade sig i spelvärlden, Döden är bara början. Titeln kom från undertiteln till det ursprungliga Kult.[25]
Eloso förlag släppte en svensk licensversion av det Lovecraftianska rollspelet Call of Cthulhu 2019 under namnet Call of Cthulhu Sverige. Jonsson och Petersén bidrog båda med material och äventyr, inklusive kampanjen Tjurmannen från Kungsskär, vilken utspelas på västkusten år 1926.[26]
2020-talet
Jonsson och Petersén inledde nu samarbete med rollspelsskaparen Gabrielle de Bourg. Efter att tillsammans ha producerat olika workshops, släpptes år 2020 det gemensamt författade äventyret Den gula filmen. Äventyret utspelas i Råsundas filmstad under den svenska stumfilmsepoken.[27]
2024 fortsatte samarbetet med de Bourg via Lund – Den förbjudna kunskapens stad till Call of Cthulhu Sverige. Boken, som är en miljöbok för att skapa äventyr i 1920-talets ockulta Lund, belönades med speltidningen Fenix läsarpris i kategorierna "Bästa rollspelsprodukt" och "Bästa supplement".[28][29]
Mauerfall-trilogin
2018 påbörjade Jonsson och Petersén romantrilogin Mauerfall, som utspelar sig rollspelet Kults värld och utgivits på Fria ligan. Den omfattar böckerna Döden är bara början (2018), De levande döda (2020) och De dödas stad (2024).[25][30][31]
Serien utspelas i Berlin och följer ett spritt persongalleri. En av huvudpersonerna är den svenska konstnären Amanda Serner som omkring 2017 upplever att verkligheten omkring henne rämnar. Orsakerna finns delvis att finna i händelser som ägde rum under det sena 1920-talet. Görlitzer Park och stadsdelen Kreuzberg återkommer som nyckelplatser i boken, liksom motivet minnesförlust. Jämfört med originalspelet Kult, säger skaparna att de har fått förenkla allusionerna till kristen metafysik då den allmänna kännedomen är lägre idag. I gengäld har de kunnat vara öppnare med den queera tematik som de själva känner alltid har funnits i Kult, men som inte riktigt kunde uttryckas på 1980-talet.[32]
Källor
- ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 5 augusti 2014, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ ”2012 Gunilla Jonsson” (på amerikansk engelska). Rollspelsdraken. https://www.rollspelsdraken.se/new-page. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ ”Mot andra världar | Science Fiction Bokhandeln”. www.sfbok.se. https://www.sfbok.se/tips-topplistor/tips/ovrigt/dagens-text/mot-andra-varldar. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Sveriges Television AB, Stockholm, Sweden. ”Mot andra världar”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250124005529/https://www.svtplay.se/video/27863627/mot-andra-varldar. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ ”Guest of Honor – replicon”. www.vasterasfandom.se. Arkiverad från originalet den 21 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220521120340/http://www.vasterasfandom.se/replicon2019/hedersgaster/. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Centre Culturel Régional Dudelange Opderschmelz; Bunker Palace. ”LuxCon - EuroCon 2022”. Opderschmelz. https://opderschmelz.lu/festivals/1069. Läst 16 augusti 2025.
- 1 2 Säfström, Orvar (2015). Äventyrsspel: bland mutanter, drakar och demoner. Bokfabriken. ISBN 978-91-7629-220-4. Läst 16 augusti 2025
- ↑ Säfström, Orvar (2018). Mutant: minnen från den förbjudna zonen. Fandrake. ISBN 978-91-984567-1-4. Läst 16 augusti 2025
- ↑ Martin Söderström (8 februari 2019). ”Maffigt om Sveriges mest älskade rollspel – ”Mutant””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/7l81V4. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Jonsson, Gunilla (1987). En garde! avancerat rollspel i furstarnas stormiga tid. Ragnarök speldesign. ISBN 978-91-87464-00-3. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”Rollspels Akademien Ragnarök Speldesign”. Arkiverad från originalet den 17 september 2015. https://archive.is/20150917151637/http://www.rollspelsakademien.com/utgivare_18.aspx. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Jonsson, Gunilla (1988). Skuggornas mästare: ett rollspel i modern tid. Ragnarök speldesign. ISBN 978-91-87464-02-7. Läst 16 augusti 2025
- 1 2 Tina Engström. ”Myling - Skuggornas mästare>”. MylingSpel. http://www.mylingspel.se/index.php. Läst 17 augusti 2025.
- ↑ Daun, Christian (14 februari 2016). ”Drakar och demoner flyger igen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4391add7-3d8f-483f-bf28-7714d886e625/drakar-och-demoner-flyger-igen. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ ”Rollspelsgiganterna Gunilla Jonsson och Michael Petersén om KULT, böcker och skapande”. Spelkult. 30 juli 2018. https://spelkult.se/rollspelsgiganterna-gunilla-och-michael/. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Jonsson, Gunilla (1992). Kult: Rollenspiel; dark fantasy splatterpunk. Truant. ISBN 978-3-926801-11-1. Läst 16 augusti 2025
- 1 2 Linder Krauklis, Anna-Karin (2015). Finna dolda ting: en bok om svensk rollspelshistoria. Galago : Ordfront. ISBN 978-91-7037-873-7. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”Paradox Interactive AB” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/company/1920/paradox-interactive-ab/. Läst 17 augusti 2025.
- ↑ Liljenberg, Robin (2024). Kult - divinity lost (Fjärde utgåvan). Helmgast AB. ISBN 978-91-986412-3-3. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”KULT: Divinity Lost - Horror Roleplaying Game (RPG)” (på engelska). Kickstarter. 5 februari 2025. https://www.kickstarter.com/projects/1037361623/kult-divinity-lost-horror-roleplaying-game-rpg. Läst 17 augusti 2025.
- ↑ ”KULT: Divinity Lost - The Black Madonna” (på engelska). Modiphius Entertainment. https://modiphius.net/products/the-black-madonna. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ ”Helmgast ger ut Kult”. Helmgast. 11 juni 2015. https://helmgast.se/en/kult/helmgast-ger-ut-kult. Läst 17 augusti 2025.
- ↑ Jonsson, Gunilla (2018). Taroticum and other tales. Helmgast. ISBN 978-91-984416-7-3. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”KULT: Divinity Lost - Horror Guide & Scenario Collection” (på engelska). Kickstarter. 24 februari 2025. https://www.kickstarter.com/projects/helmgast/kult-divinity-lost-horror-guide-and-scenario-collection. Läst 17 augusti 2025.
- 1 2 Jonsson, Gunilla (2018). Döden är bara början: en Kult-roman. Mauerfall. Fria Ligan. ISBN 978-91-87222-86-3. Läst 15 augusti 2025
- ↑ Jonsson, Gunilla (2020). Tjurmannen från Kungsskär. Eloso förlag. ISBN 978-91-985420-3-5. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”Rollspelet som levandegör Filmstadens 20-tal – Filmstadens Kultur”. https://filmstadenskultur.se/filmstaden-berattar/rollspelet-som-levandegor-filmstadens-20-tal/. Läst 15 augusti 2025.
- ↑ de Bourg, Gabrielle (2024). Lund: den förbjudna kunskapens stad (Första upplagan). Eloso. ISBN 978-91-987355-1-2. Läst 16 augusti 2025
- ↑ ”Fenix Awards 2025 – Eloso”. 24 april 2025. https://eloso.se/fenix-awards-2025/. Läst 16 augusti 2025.
- ↑ Jonsson, Gunilla (2024). De dödas stad: en KULT-roman. Fria Ligan. ISBN 978-91-89765-63-4. Läst 15 augusti 2025
- ↑ Jonsson, Gunilla (2020). De levande döda. Fria Ligan. ISBN 978-91-88805-30-0. Läst 15 augusti 2025
- ↑ ”Rollspelsgiganterna Gunilla Jonsson och Michael Petersén om KULT, böcker och skapande”. Spelkult. 30 juli 2018. https://spelkult.se/rollspelsgiganterna-gunilla-och-michael/. Läst 15 augusti 2025.
