Gunnar Danielson
| Gunnar Danielson | |
![]() | |
| Tid i befattningen 30 september 1944–31 mars 1952 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson Tage Erlander |
|---|---|
| Företrädare | Edgar Rosander |
| Efterträdare | Allan Nordenstam |
| Född | Berndt Gunnar Emil Danielson 18 augusti 1901 Maria Magdalena församling, Stockholms stad |
| Död | 18 september 1958 (57 år) Klara församling, Stockholms stad |
| Nationalitet | |
| Utbildning | Jur. kand. 1927 |
| Alma mater | Stockholms högskola |
| Yrke | Jurist, ämbetsman, politiker |
| Ministär | Regeringen Hansson III Regeringen Hansson IV Regeringen Erlander I Regeringen Erlander II |
| Maka | Tyra Håkansson (g. 1931–1958; hans död) |
| Barn | Lena (f. 1933) Åsa (f. 1936) Björn (f. 1942) |
| Föräldrar | Emil Danielson Frida Alm |
Berndt Gunnar Emil Danielson, född 18 augusti 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholms stad, död 18 september 1958 i Klara församling, Stockholms stad,[1] var en svensk jurist, ämbetsman och politiker. Han var konsultativt statsråd (juristkonsult) 1944–1952 och landshövding i Stockholms län 1952–1958.
Biografi
Danielson avlade studentexamen vid Högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 1922 och juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1927, varpå han gjorde tingstjänstgöring i Sollentuna och Färentuna samt Östersysslets domsaga 1927–1929. Han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1930, adjungerad ledamot av Svea hovrätt 1933, assessor där 1936 och hovrättsråd 1942. Han var byråchef för lagärenden i Justitiedepartementet 1939–1944[2] och konsultativt statsråd (juristkonsult) 1944–1952.[3] Danielson var landshövding i Stockholms län från 1952 till sin död 1958.[4]
Danielson var därtill sekreterare eller biträdande sekreterare i Andra lagutskottet i riksdagen 1934–1938, suppleant i Arbetsdomstolen 1939–1944, juridiskt biträde i Kommerskollegium 1939–1944 och ordförande i Statsdepartementens antagningsnämnd från 1945. Han var också sekreterare i 1936 års konstnärsutredning, sekreterare i 1936 års trafikutredning, ordförande i 1941 års utredning angående fri rättegång, ordförande i 1944 års nykterhetskommitté och ledamot av 1943 års domarutredning.[2] Danielson var ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1949–1953.[3]
Gunnar Danielson var son till metallarbetaren Emil Danielson och Frida Alm. Han gifte sig 1931 med skolkökslärarinnan Tyra Håkansson[2] (1902–1988).[1][2] De fick barnen Lena (född 1933), Åsa (född 1936) och Björn (född 1942).[2] Makarna Danielson är begravda på Värmdö kyrkogård.[5]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden, 1942.[6]
Referenser
- 1 2 Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
- 1 2 3 4 5 Prom, Jarl, red (1950). Svensk juristmatrikel 1950. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 65.
- 1 2 Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1957. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 204. https://runeberg.org/vemardet/1957/0228.html.
- ↑ Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 174.
- ↑ ”Bernt Gunnar Emil Danielsson”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/varmdo-forsamling-kyrkogardsforvaltning/varmdo/12/bernt-gunnar-emil-danielsson-9b940. Läst 22 december 2023.
- ↑ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 73.
