Gustaf Edelstam
| Gustaf Edelstam | |
|---|---|
.jpg) | |
| Gustaf Edelstam (Lorens Sparrgren, omkring 1810). | |
Militärtjänst | |
| Försvarsgren | Infanteriet |
| Land |  Sverige |
| Tjänstetid | 1783–1811 |
| Enhet | Åbo läns regemente Kuopio lätta infanteribataljon Österbottens regemente |
| Befäl | Kajana bataljon |
| Slag/krig | Gustav III:s ryska krig Finska kriget |
| Utmärkelser | Riddare med stora korset av Svärdsorden |
|
| |
Personfakta | |
| Födelsenamn | Gustaf Fahlander |
| Smeknamn | Den tappre Fahlander |
| Född | 21 mars 1764 Björknäs glasbruk, Sverige |
| Död | 14 augusti 1825 Edelvik, Sverige |
Gustaf Edelstam, ursprungligen Fahlander, född den 21 mars 1764 på Björknäs glasbruk på Värmdö i Uppland, död den 14 augusti 1825 på Edelvik i Burträsks socken, Västerbottens län, var en svensk militär och ämbetsman.
Biografi
Tidig karriär
Edelstam blev fänrik vid Åbo läns regemente 1783, löjtnant vid Kuopio lätta infanteribataljon 1788 och deltog, som tillförordnad kapten vid Karelska jägarkåren, i Gustav III:s ryska krig samt utnämndes 1793 till kapten och 1795 till major vid Österbottens regemente samt 1796 till chef för Kajana bataljon och överstelöjtnant i armén. Åren 1804–1805 var han tillförordnad landshövding i Uleåborgs län.
Finska kriget
Vid krigsutbrottet 1808 återtog han befälet över Kajana bataljon, vilken tillhörde Sandels brigad. Den 2 maj samma år utmärkte han sig för mycken tapperhet i striden vid Pulkkila och befordrades till överste i armén, varefter han den 30 maj vid Koivisto tog en stor rysk förrådstransport. Han verkställde i juni, hotad av en överlägsen fiende, det berömda återtåget från Kivisalmi till Henriksnäs. I slaget vid Virta bro den 27 oktober var han Sandels närmaste man, och som sådan fick han uppdrag att låta trupperna rycka ut mot de anstormande ryssarna. När Sandels vid slutet av 1808 lämnade Finland, mottog Edelstam befälet över brigaden. Även i västra rikshalvan, bland annat vid Hörnefors 1809, deltog han i några strider mot de framträngande ryssarna och utnämndes kort därefter till riddare av Svärdsordens stora kors. Sistnämnda år blev han adlad och antog då namnet Edelstam.
Senare karriär
Åren 1811–1817 var han landshövding i Västerbottens län. Under namnet Fahlander ("den tappre Fahlander") nämns Edelstam med utmärkelse av Runeberg i Fänrik Ståls sägner. De sista åren (1817–1825) tillbringade Edelstam på sin egendom Edelvik i Burträsk.
Familj
Gustaf Edelstam var son till direktören vid Björknäs glasbruk Per Fahlander (1719–1796) och hans hustru Anna Christina Engström (1746–1772).
Edelstam gifte sig 12 februari 1793 på Edelvik i Burträsks församling med Carolina Holmström (1774–1861), dotter till överstelöjtnant Fredrik Holmström och Anna Helena Carlberg. De fick tillsammans barnen furiren Fredrik Edelstam (1794–1810) vid Kajana bataljon, kaptenen och postmästaren Gustaf Edelstam (1796–1870) i Skellefteå, Catharina Sofia Edelstam (1798–1875) som var gift med kyrkoherden Isak Grape i Piteå, Carolina Edelstam (1801–1801), lagmannen Fabian Edelstam (1803–1857), översten Otto Edelstam (1806–1880), Fredrika Edelstam (1811–1889), kaptenen Mauritz Edelstam (1813–1875), Carolina Edelstam (1814–1881) som var gift med kyrkoherden Erik Anders Rosenius i Överkalix församling och Gustava Edelstam (1818–1887) som var gift med kaptenen Zakarias Edenqvist vid Västerbottens fältjägarekår. [1]
Utmärkelser
- Riddare av Svärdsorden, 1797.[2]
- Riddare av andra klassen av Svärdsorden med stora korset, 1809.
- Adlad med namnet Edelstam (nr 2195), 1809.
Referenser
- Edelstam, 1. Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- Edelstam, Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Montgomery, Gustaf, Biografi öfwer F.d. Landshöfdingen och Riddaren med Stora Korset af K. Swärdsorden, Wälborne herr Gustaf Edelstam, Stockholm 1825 (Aftryckt utur Dagbladet Journalen N:o 217 o.f.).
- Collin, Lefnadsteckningar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 och 1809, förra delen, Stockholm 1861
- Björlin, Finska kriget, Stockholm 1882
- Quennerstedt, I Torneå och Umeå 1808–1809, del I Torneå, Lund 1901
- Elgenstierna, Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, volym II, Stockholm 1926
Noter
- ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 392-393. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0408.html
- ↑ ”Ordensutnämningar”. Inrikes Tidningar. 3 november 1797.