Gustaf Fredrik Lindmark

Gustaf Fredrik Lindmark
Född26 mars 1784[1]
Rinna församling[1], Sverige
Död14 januari 1857[1] (72 år)
Vallerstads församling[1], Sverige
BegravdVallerstads kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kollega (1813–1818)[1]
Komminister i Rinna församling (1818–1825)[1]
Kyrkoherde (1825–1857)[1]
MakaSigrid Andrietta Norberg
(g. 1818–1857)[1]
BarnCarl Gustaf Lindmark (f. 1826)[1]
Knut Lindmark (f. 1838)[1]
FöräldrarSeved Lindmark
Utmärkelser
Prost (1827)[1]
Redigera Wikidata

Gustaf Fredrik Lindmark, född 26 mars 1784 i Rinna församling, Östergötlands län, död 14 januari 1857 i Vallerstads församling, Östergötlands län,[3] var en svensk präst.

Biografi

Gustaf Fredrik Lindmark föddes 1784 i Rinna församling. Han var son till komministern Seved Lindmark. Lindmark studerade i Linköping och blev höstterminen 1805 student vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 19 april 1809 och blev 20 mars 1811 magister vid Greifswalds universitet. Lindmark blev 14 augusti 1813 kollega i Söderköping med tillträde direkt och blev 19 oktober 1816 komminister i Rinna församling med tillträde 1818. Han tog 22 april 1818 pastoralexamen och blev 14 juli kyrkoherde i Vallerstads församling med tillträde 1825. År 1825 var han opponent vid prästmötet och 29 september 1827 blev han prost. Lindmark avled 1857 i Vallerstads församling. En minnesvård utvisar hans vilostad.[4]

Ett porträtt i olja av Lindmark finns bevarat i Vallerstads kyrkas sakristia.

Familj

Lindmark gifte sig 4 maj 1818 med Sigrid Andrietta Norberg (1794–1865), som var dotter till kyrkoherden Anders Norberg och Sigrid Kolmodin i Söderköping. De fick tillsammans barnen Sigrid Florentina, Anders Seved (1820–1821), Fredrica Wilhelmina (1822–1899), Anna Petronella (1824–1915), Carl Gustaf Lindmark (1826–1892), Sewelina Gustava (1828–1828), Anders Fredrik (1829–1847), Catharina Lovisa (1831–1916), Per Christopher (1833–1908) och Knut Lindmark (1838–1892).[4]

Bibliografi

  • De causis contemtæ nostra ætate litteraturæ Romanæ P. I, Uppsala 1806.[4]
  • Annius Palæarius, immortalitatis animarum præco atque vates qvondam præclarissimus, ab oblivione vindicatus. P. II.[4]
  • Opera, qvæ supersunt viri egregii recensens, Greifswald, 1811.[4]

Källor

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1919, s. 273-274, läst: 4 december 2021.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Begravda i Sverige, Sveriges Släktforskarförbund, 2012, ISBN 978-91-87676-71-0.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025, Lindmark, Gustaf Fredrik (1784-03-26) DB, FB, HFL, VB (sida: 169)?
  4. 1 2 3 4 5 Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 273-274. Libris 41148