Gusten Lindberg
| Gusten Lindberg | |
| |
| Född | Wilhelm Mauritz Gustaf Lindberg 25 april 1852[1] Katarina församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 april 1932[2][1] (79 år) Solna församling[2][1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Konstnär, skulptör |
| Redigera Wikidata | |
Wilhelm Mauritz Gustaf "Gusten" Lindberg, född 25 april 1852 i Stockholm, död 15 april 1932 i Solna, var en svensk skulptör.
Biografi
Gusten Lindberg var son till sjökaptenen Wilhelm Lindberg och Maria Lovisa Norrman. Han började som lärling hos Henrik Nerpin och elev till Frithiof Kjellberg[3]. Han ingick i den grupp svenska konstnärer som reste till Paris på 1880-talet, där han påverkades av modern, fransk skulptur. Han vistades i Paris 1881–1889, där han lärde känna skulptören Per Hasselberg.
Med bland andra Ernst Josephson, Carl Larsson, Eugène Jansson och Richard Bergh ingick han i den kritiska kretsen Opponenterna.
Ett av Gusten Lindbergs mera kända verk är kvinnofiguren Dimman som ursprungligen skapades 1885 i gips i Paris. År 1889 fick han en guldmedalj på världsutställningen i Paris för den. År 1904 högg han en marmorvariant av Dimman som ägs av Nationalmuseum[4]. Först därefter göts "Dimman" som bronsskulptur, som donerades till Stockholms stad av Fredrik Hagström.[5] År 1910 restes den på Strömparterren. Ett andra bronsexemplar köptes av göteborgskrögaren Sophus Petersen, placerades 1914 i Lorensbergsparken i Göteborg och stod där fram till 1964. Numera står den på Trädgårdsföreningen.
Bland övriga verk kan nämnas Vågen (1883, Nationalmuseum)[3], bronsstayetten "Johannes döparen" till dopfunden för Johannes kyrka, Stockholm (1890), Morgonen, Aftonen och fontängruppen Neptunus, alla tre för Hallwylska palatset (1896), samt Komedien (1907, på Dramatiska Teatern)[3]. Lindbergs nära kontakt med Per Hasselberg förde med sig att han efter Per Hasselbergs död utförde dennes staty Näckrosen i marmor.[6]
Lindberg är representerad vid Nationalmuseum[4], Östersunds museum, Värmlands museum, Göteborgs konstmuseum[7] och Hallwylska palatset[8].
Fotogalleri
Dimman på Strömparterren i Stockholm.- Neptunus på Hallwylska museets gård i Stockholm.
- Morgonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
- Aftonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
Eco på innergården Strandvägen 7, Stockholm.
Källor
- Konstlexikonett amanda
- Svenskt konstnärslexikon del III, Allhems Förlag, Malmö. LIBRIS-ID:8390296
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 308, ISBN 91-87504-00-6
Noter
- 1 2 3 Solna kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1564/F I/12 (1929-1933), bildid: 00045074_00119, sida 116, död- och begravningsbok, läs online, läst: 21 januari 2020, ”105,(April),15,1,,Lindberg, Wilhelm Mauritz Gusta? f bildhugg”.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Sveriges dödbok, läst: 21 januari 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 246
- 1 2 Gusten Lindberg i Nationalmuseums samlingar
- ↑ ”Konst i Gamla stan”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100802013844/http://www.gamla-stan-stockholm.se/konst-gamla-stan-02.php. Läst 17 juni 2010.
- ↑ Nordisk familjebok
- ↑ ”Göteborgs konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 18 april 2017. https://web.archive.org/web/20170418000027/http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=2060&viewType=detailView. Läst 17 april 2017.
- ↑ Hallwylska museet
Externa länkar
- Gustaf "Gusten" Lindberg 1852-1932 beskriven hos Signaturer.se
_Lindberg_-_from_Svenskt_Portr%C3%A4ttgalleri_XX.png)