Hans Ellegren
| Hans Ellegren | |
Hans Ellegren, 29 maj 2012. | |
| Född | 9 september 1962 (63 år) Gävle, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Sveriges lantbruksuniversitet |
| Sysselsättning | Evolutionsbiolog, universitetslärare, genetiker, biolog[1] |
| Arbetsgivare | Sveriges lantbruksuniversitet
Uppsala universitet Kungl. Vetenskapsakademien |
| Redigera Wikidata | |
Hans Ellegren, född 1962 i Gävle, är en svensk evolutionsbiolog och genetiker verksam vid Uppsala universitet. Han utsågs 1998 till professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet och kom då närmast från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där han disputerade 1993.[2]
Han har tjänstgjort som prefekt, prodekanus för forskning och sektionsdekanus för biologi vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet, samt som föreståndare och styrelseordförande för ett antal centrumbildningar vid universitetet.
Hans Ellegren har publicerat ca 350 arbeten som citerats ca 60 000 gånger[3]. Forskargruppen studerar evolutionsbiologiska frågor med metoder från genomik och bioinformatik.
Ellegren är ledamot av flera vetenskapliga akademier:
- Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala (sedan 2001)
- Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala (2001)
- Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) (2010)
- Det Norske Videnskaps-Akademi (2015)
- European Molecular Biology Organisation (2015)
- Kungl. Patriotiska Sällskapet (2022)
- Academia Europaea (2025)
Ellegren har mottagit H. M. Konungens medalj i 8:e storleken med Serafimerordens band (2022) samt bland annat Linnémedaljen i guld från Uppsala universitet (2016). Han var ständig sekreterare för Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 2013-2022 samt vice preses 2018–2021 och ständig sekreterare 2022–2025 för Kungliga Vetenskapsakademien.[4]
Ellegren har varit aktiv i debatten kring forskningspolitik och akademisk frihet.[5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17] Han har gett ut boken Det svenska forskningslandskapet[18], en sammanställning av utfall av ansökningar ställda till Vetenskapsrådet, i syfte att stimulera till användningen av öppna kvalitetsregister för kvalitetsutveckling inom forskningen.
Ellegren kom 2019 ut med boken Hvad nytt och nyttigt som behandlar tillkomsten av landets äldsta lärda sällskap 1710, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.[19] I två uppföljande böcker utgivna 2020 och 2022 - En akademi finner sin väg[20] och Kungl. Vetenskaps-Societeten i 1800-talets Uppsala[21] - har han beskrivit sällskapets fortsatta utveckling under 1700- och 1800-talen.
Källor
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12395907687749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Ellegren, Hans (1993) (på engelska). Genome analysis with microsatellite markers. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv. Libris 7435773. ISBN 91-576-4710-0
- ↑ ”Google Scholar: Hans Ellegren”. https://scholar.google.com/citations?user=mMF6tLkAAAAJ&hl=en.
- ↑ ”Hans Ellegren vald till ny ständig sekreterare för Vetenskapsakademien”. Kungl. Vetenskapsakademien. 10 juni 2021. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/hans-ellegren-vald-till-ny-standig-sekreterare-for-vetenskapsakademien. Läst 3 januari 2022.
- ↑ ”Om universitetet blir aktiebolag (med Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Christer Karlsson, Sten Widmalm och Sven Widmalm)”. Uppsala Nya Tidning. 6 oktober 2013. https://www.unt.se/debatt/uppsala/artikel/om-universitetet-blir-aktiebolag/rkmk04ej.
- ↑ ”Ett system för kvalitet”. Upsala Nya Tidning. 30 mars 2017. https://www.unt.se/debatt/artikel/ett-system-for-kvalitet/r2e4kz3r.
- ↑ ”Säg nej till begränsning av den akademiska friheten”. Svenska Dagbladet. 22 november 2018. https://www.svd.se/a/7lzLaV/sag-nej-till-begransning-av-akademiska-friheten.
- ↑ ”Fantastiska innovationer kommer inte på beställning (med Göran K Hansson)”. Göteborgsposten. 11 mars 2019. https://www.gp.se/debatt/fantastiska-innovationer-kommer-inte-pa-bestallning.e12129bd-d1b4-40e0-9665-6f1657e2f8aa.
- ↑ ”Staten måste satsa mer på fri forskning (med Göran K Hansson)”. Curie, Vetenskapsrådet. 4 december 2019. https://www.tidningencurie.se/debatt/satsa-pa-naturvetenskap-for-att-na-malen-i-agenda-2030/replik-staten-maste-satsa-mer-pa-fri-forskning.
- ↑ ”Sverige har inte råd med splittrad spetsforskning (med Göran K Hansson)”. Svenska Dagbladet. 2 juni 2021. https://www.svd.se/a/KygQae/sverige-har-inte-rad-med-splittrad-spetsforskning.
- ↑ ”Vi har för många universitet och för många professorer”. Dagens Nyheter. 9 december 2022. https://www.dn.se/debatt/vi-har-for-manga-universitet-och-for-manga-professorer/.
- ↑ ”Överbyrakratisering hotar även svensk vetenskap”. Dagens Nyheter. 6 februari 2023. https://www.dn.se/debatt/overbyrakratisering-hotar-aven-svensk-vetenskap/.
- ↑ ”Låt inte OECD styra svensk forskning (med Astrid Söderbergh Widding)”. Curie, Vetenskapsrådet. 24 maj 2023. https://www.tidningencurie.se/debatt/lat-inte-oecd-styra-svensk-forskning.
- ↑ ”Mer spets än bredd behövs för att lösa forskningskrisen (med Jan-Olov Jacke och Tuula Teeri)”. Dagens Nyheter. 16 juni 2023. https://www.dn.se/debatt/mer-spets-an-bredd-kravs-for-att-losa-forskningskrisen/.
- ↑ ”Politisk styrning och byråkrati hotar fri forskning”. Dagens Nyheter. 3 juni 2024. https://www.dn.se/kultur/hans-ellegren-politisk-styrning-och-byrakrati-hotar-fri-forskning/.
- ↑ ”Nationalistiska vindar kan kasta omkull utfallet av Nobelpriset”. Dagens Nyheter. 9 december 2025. https://www.dn.se/kultur/hans-ellegren-nationalistiska-vindar-kan-kasta-omkull-utfallet-av-nobelpriset/.
- ↑ ”Autonoma lärosäten är en grundpelare i en fungerande demokrati”. Altinget. 21 maj 2025. https://www.altinget.se/artikel/autonoma-larosaten-ar-en-grundpelare-i-en-fungerande-demokrati.
- ↑ ”Kartläggning av forskning ska bidra till ökad kvalitet | Universitetsläraren”. https://universitetslararen.se/2017/05/24/kartlaggning-av-forskning-ska-bidra-till-okad-kvalitet/.
- ↑ Ellegren, Hans. (2019). Hvad nytt och nyttigt. Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.. ISBN 978-91-513-0679-7. OCLC 1113753857
- ↑ Ellegren, Hans (2020). En akademi finner sin väg. ISBN 978-91-513-1011-4
- ↑ Ellegren, Hans (2022). Kungl. Vetenskaps-Societeten i 1800-talets Uppsala. ISBN 978-91-513-1479-2
Externa länkar
|
