Hans Selye

Hans Selye
Född26 januari 1907[1][2][3]
Wien[4][5]
Död16 oktober 1982[1][2][3] (75 år)
Montréal[6], Kanada
Medborgare iKanada[7], Österrike[7] och Ungern[7]
Utbildad vidKarlsuniversitetet,
Johns Hopkins University,
McGill University, filosofie doktor i naturvetenskap, [8]
filosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität, [5]
medicinska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität, [5]
vetenskapliga fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität, [5]
SysselsättningLäkare, psykolog, fysiolog, universitetslärare, endokrinolog, biokemist[9]
Befattning
Professor
ArbetsgivareUniversité de Montréal
Utmärkelser
Companion av Kanadaorden (1968)
Hedersdoktor vid Masarykuniversitetet (1969)[10]
F.N.G. Starr Award (1972)[11]
Prix Acfas Urgel-Archambault (1975)[12]
Kanadas Hall of Fame inom medicin (2006)[13]
Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet[14]
Hedersdoktor vid Universität Graz
Person of National Historic Significance[15]
Redigera Wikidata

János Hugo Bruno ”Hans” Selye, född 26 januari 1907 i Wien, Österrike, död 16 oktober 1982 i Montreal, Kanada, var en österrikisk-ungersk-kanadensisk läkare (fysiolog).

Selye var professor vid Université de Montréal. Han myntade begreppet stress 1936 och är upphovsman till teorin om det s.k. adaptionssyndromet.[16]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hans-Selyetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6x9327d, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Who Named It?, Whonamedit?-ID: 2538, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ ”Селье Ганс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 4 Studenti pražských univerzit 1882–1945, Studenti pražských univerzit-ID: 1538901360710924.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: hftwxdf10hsfd9h, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ↑ GeneReviews, GeneReviews-ID: NBK349158.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186131037749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.muni.cz .[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, www.cma.ca .[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, www.acfas.ca .[källa från Wikidata]
  13. ↑ läs online, cdnmedhall.ca .[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
  15. ↑ Directory of Federal Heritage Designations.[källa från Wikidata]
  16. ↑ Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkar