Harstads socken

Harstads socken
fd socken
Harstad ödekyrkogård
LandSverige
LandskapÖstergötland
HäradGöstrings härad och Lysings härad
Kommun (nuv.)Mjölby kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1892
Upphov tillHarstads landskommun
Harstads församling
MotsvararVäderstads distrikt
TingslagGöstrings tingslag
Karta
Harstads sockens läge i Östergötlands län.
Harstads sockens läge i Östergötlands län.
Harstads sockens läge i Östergötlands län.
Koordinater58°18′37″N 14°54′41″Ö / 58.31033°N 14.91139°Ö / 58.31033; 14.91139
Hembygds-
portalen
Väderstads distrikt
Redigera Wikidata

Harstads socken i Östergötland ingick i Göstrings härad med en mindre del i Lysings härad, införlivades 1892 i Väderstads socken och området är sedan 1971 en del av Mjölby kommun i Östergötlands län, från 2016 inom Väderstads distrikt.

Socknen var på 24,43 kvadratkilometer.[1] En kyrkoruin och en ödekyrkogård återfinns vid Bosgård i västra utkanten av Väderstads samhälle. Sockenkyrka är sedan 1826 Väderstads kyrka i den socknen.

Historik

Harstads socken förekommer i skriftliga källor från 1375 och framåt. Namnet skrevs Hardhstadha år 1409. Under 1300-talet förekommer även formen Hrcrestad, och under 1700-talet skrevs namnet Hærstad. Harstads församling var annexförsamling till Väderstads församling fram till 1 maj 1872, då komministertjänsten i Harstad drogs in enligt kungligt brev av 13 oktober 1867. Från 1892 var Harstad och Väderstad sammanslagna och bildade ett gemensamt pastorat. En ny reglering genomfördes 1918. Beslutet om en gemensam kyrka fattades redan 1818, men byggnadsarbetet påbörjades först 1827. Kyrkan stod färdig 1837 och invigdes 1840. Vid invigningen fick den namnet Oskar Fredriks kyrka, efter den dåvarande östgötahertigen. Kyrkan ligger inom den del som tidigare hörde till Harstads socken.[2]

Administrativ historik

Harstads socken har medeltida ursprung.

Före 1892 ingick socken i två härader för att därefter enbart ingå i Göstrings härad. Till Lysings härad hörde 15 ¼ mantal, nämligen Gunhyttan, Haddestad med utjord, Kolboryd, Lindekullen, Lämminge, Skeby med utjord, Storlyckan, Strömstad, Sållarehem, Torpa med utjord, Tungelunda samt lägenheten Åsby mader. Till Göstrings härad hörde 12 ⅓ mantal.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harstads församling och för de borgerliga frågorna till Harstads landskommun. Socknen införlivades 1892 i Väderstads socken. Området ligger sedan 1971 i Mjölby kommun.[3] Församlingens område ligger sedan 2006 i Mjölby församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Väderstad, med samma omfattning som Väderstads församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härad.[5]

Gårdar

  • Hemman och gårdar från 1635-1675 i Harstads socken.
HäradGårdarSkatteKronoKyrkoVadstena klosterPrebendeFrälseArv och egneSumma
GöstringÖstad01100002
GöstringHygnestad00110304
GöstringHarstad00100001
GöstringKarleby00010102
GöstringBosgård00000101
LysingSkeby30 (1 utjord)200005 (1 utjord)
LysingHaddestad10 (2 utjord)1 (1 utjord)10002 (3 utjordar)
LysingTorpa00 (1 utjord)010001 (1 utjord)
LysingStrömmestad00000101
LysingLämminge00100001
LysingTungelunda00101 (1 häradsgata)013 (1 häradsgata)
LysingStorlyckan00000 (1 torpstad)000 (1 torpstad)
  • Hemman och gårdar från 1719 i Harstads socken.
GårdarSkatteSkatteKronoFrälseNytt FrälseSumma
GöstringÖstad002002
GöstringHarstad001/2001/2
GöstringHygnestad102 3/4003 3/4
GöstringKarleby101 1/2103 1/2
GöstringBosgård001001
GöstringVallsberg101/3001 1/3
LysingSkeby31/21/24
LysingHaddestad1 (3 utjordar)1/423 1/4
Lysingberg ??1/41/4
LysingGunhyltan1/81/8
LysingTorpa6/43/4
LysingStorlyckan1/41/4
LysingStrömmestad11
LysingLämminge21
LysingTungelunda3 1/43 1/4 (1 häradsvaka)
LysingLindekullen1/21/2

Befolkningsutveckling

Utifrån Harstads socken var folkmängden 585 personer på 1750-talet. År 1810 hade socknen 602 invånare och år 1850 637 invånare. I Väderstads socken var folkmängden vid samma tidpunkter 611 personer på 1750-talet, 551 personer år 1810 och 708 personer år 1850. Efter sammanslagningen redovisas folkmängden för den gemensamma socknen. Den hade 1 460 invånare år 1873, 1 266 invånare år 1910 och 1 342 invånare år 1915.[2]

Befolkningsutvecklingen i Harstads socken 1750–1850
ÅrFolkmängd
1750
  
537
1760
  
591
1769
  
563
1780
  
567
1790
  
573
1800
  
559
1810
  
602
1820
  
545
1830
  
629
1840
  
664
1850
  
637
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

  1. ↑ Harstads socken i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883)
  2. 1 2 Ridderstad, Anton (1918). Östergötland 2 Östergötlands beskrivning med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar, 2. Stockholm: Norstedt. sid. 514-518. Libris 10768. https://runeberg.org/ridoster/2/0540.html
  3. ↑ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  4. ↑ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
  5. ↑ Administrativ historik för Harstad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

Externa länkar