Helfrid Lambert

Helfrid Lambert
FöddHelfrid Signe Cecilia Sundqvist
5 mars 1868
Stockholm
Död15 juni 1954 (86 år)
Stockholm
Aktiva år1886–1954
MakeKnut Lambert
(1864–1941; hans död)
IMDb SFDb

Helfrid Signe Cecilia Lambert, född Sundqvist 5 mars 1868 i Stockholm, död där 15 juni 1954, var en svensk skådespelare, operettsångare och tonsättare.[1][2]

Biografi

Helfrid Lambert var dotter till källarmästaren Anders Gustaf Vilhelm Sundquist. Hon fick sin första utbildning vid Emil Hillbergs elevskola[3] och var därefter vid Stockholmsoperan 1885–1886. Hon scendebuterade där 1886 som Anna i Värmlänningarna och hade fast engagemang en säsong. Därefter var hon vid Södra Teatern 1887–1888, Djurgårdsteatern under sommaren 1888, Stora Teatern, Göteborg 1889–1890, i Helsingfors 1890–1891, Vasateatern 1891–1892, Albert Ranfts ambulerande lyriska sällskap 1892–1893, åter vid Södra Teatern 1894–1902, Östermalmsteatern 1903–1904 och ånyo vid Södra Teatern 1904–1914.

Hon hade 1908 ett eget operettsällskap och under åren 1914–1922 ägde hon danssalongen Dansut.

Lambert är mest känd för att hon sjöng Kväsarvalsen i revyn Den stora strejken på Södra Teatern 1899, och för sin tonsättning av Gustaf Frödings dikt ”Det var dans bort i vägen”. Några veckor före sin bortgång föll Lambert och bröt benet när hon uppträdde vid en välgörenhetstillställning på Söderby sjukhus.[4]

Hon var från 1894 gift med skådespelaren Knut Lambert till hans död 1941. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]

Rollporträtt

Komponerad musik

Helfrid Lambert komponerade ett flertal sånger förutom sin tonsättning av ”Det var dans bort i vägen”, som hon själv sjöng in på skiva 1906. Hon skrev också en operett – Skatten (1909) - som uruppfördes på Oscarsteatern i Stockholm samma år.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1888EmmaDoktor Ståhl (Doktor Klaus)
Adolph L'Arronge 		Teatern å Kongl. Djurgården[6]
Elisabeth Klint, 18 årSvärfar
Gustaf af Geijerstam 		Teatern å Kongl. Djurgården[7]
Caroline (20 år)Barberaren i Trouville (Le Barbier de Trouville)
Charles Lecocq, Adolphe Jaime och Jules Noriac 		Teatern å Kongl. Djurgården[8]
ElmaGubben i månen (Der Mann im Monde)
Carl Millöcker, Carl Costa och Eduard Jacobson 		Teatern å Kongl. Djurgården[9]
Juan, pageFarinelli
Hermann Zumpe, F. Wilibald Wulff och Charles Cassmann 		Teatern å Kongl. Djurgården[10]
ValentinReserv-soldatens bröllop (Les Noces d’un reserviste)
Julius Stern, Alfred Duru och Henri Chivot 		Teatern å Kongl. Djurgården[11]
ElinHerrarna Smith
Gustaf af Geijerstam 		Teatern å Kongl. Djurgården[12]
HedvigEn sommarsaga
Per Staaff 		Teatern å Kongl. Djurgården[13]
Första framtidsqvinnanHin och småländingen
Frans Hedberg 		Teatern å Kongl. Djurgården[14]
1889Meta BollwitzPapageno
Rudolf Kneisel 		Södra Teatern[15]
1890Helène, Guillots kusinFörlofningen vid lyktsken (Le Mariage aux lanternes)
Jacques Offenbach, Michel Carré och Léon Battu 		Djurgårdsteatern[16]
Elsa, Hummels dotter i ett föregående äktenskapMexikanarn (Der Mexicaner)
Carl Laufs och Gustav von Moser 		Djurgårdsteatern[16]
LottaVermländingarne
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel 		Djurgårdsteatern[17]
Hulda, Helins hustruModerna fruar
Carl Blink 		Djurgårdsteatern[18]
Claire, Amélies kammarjungfruFruarna Montanbrèche (Mesdames Montanbrèche)
Clairville och Victor Bernard 		Djurgårdsteatern[19]
Wally, Hillers hustruGräsenkan (Die Strohwittwe)
Robert Misch och Wilhelm Jacoby 		Djurgårdsteatern[20]
LazarilloDon Cesar de Bazano (Don César de Bazan)
Dumanoir och Adolphe d'Ennery 		Djurgårdsteatern[21]
Vittoria, borgarflickaGondolièrena eller Kungen på Barataria (The Gondoliers or, The King of Barataria )
Arthur Sullivan och W.S. Gilbert 		Djurgårdsteatern[22]
1892Mary, bondflickaJack och Bob (Erminie)
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton 		Vasateatern[23]
Nini FauvetteNini Fauvette
Edmond Missa och Charles Clairville 		Djurgårdsteatern[24]
DrollySöndagsbarnet (Das Sonntagskind)
Carl Millöcker, Hugo Wittman och Josef Bauer 		Djurgårdsteatern[25]
Bertha HartmannReif von Reiflingen
Gustav von Moser 		Djurgårdsteatern[26]
MarieDetektiven
Pehr Staaff 		Djurgårdsteatern[27]
Plo-BaiKin-Fo (Les tribulations d'un Chinois en Chine)
Jules Verne 		Emil LjungqvistDjurgårdsteatern[28]
1893Jenny PoulsenMagdalena (Magdalene)
Gustav Esmann 		Djurgårdsteatern[29]
DrollySöndagsbarnet (Das Sonntagskind)
Carl Millöcker, Hugo Wittman och Josef Bauer 		Djurgårdsteatern[30]
Fru Else MeyerSodoms undergång (Sodoms Ende)
Hermann Sudermann 		Djurgårdsteatern[31]
1899Första älskarinnan
Grabben
Specialisten		Den stora sträjken, revy
Södra Teatern[32]
FinaNär nämndemans-moras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen 		Djurgårdsteatern[33][34]
OcatvieSeraphins knep (Le Truc de Séraphin)
Maurice Desvallières och Antony Mars 		Axel BosinDjurgårdsteatern[35][36]
AngèleKontrollören vid sofvagnarna (Le Contrôleur des wagons-lits)
Alexandre Bisson 		Albert RanftDjurgårdsteatern[37][38]
1900SimonetteUnderprefekten (Le Sous-préfet de Château Buzard)
Léon Gandillot 		Djurgårdsteatern[39]
En kassörskaEnglish spoken (LʼAnglais tel qu'on le parle)
Tristan Bernard 		Albert RanftDjurgårdsteatern[40]
1901Hanna, tjänar i bättre husStiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam 		Albert RanftSödra Teatern[41]
ZenobieSendraget (Le Coup de fouet)
Maurice Hennequin och Georges Duval 		Djurgårdsteatern
Flyttad till Svenska Teatern[42]
1902Therese, kammarjungfruSherlock Holmes
Walter Christmas 		Svenska teatern, Stockholm[43]
1903EvaAdam och Eva (Adam und Eva)
Eduard Jacobson, Leopold Ely och Adolph Ferron 		Olympiateatern[44]
Greta EskilssonDroskkuskens dotter
Olympiateatern[45]
Clairette i dragonlägret (Les 28 jours de Clairette)
Victor Roger, Hippolyte Raymond och Antony Mars 		Olympiateatern[46]
Hattmakarens bal
Selfrid Kinmanson 		Olympiateatern[47]
1905Stockholmsluft, revy
Emil Norlander 		Södra Teatern [48]
PrästdotternEn kvinnostrid
Ernst Fastbom 		Södra Teatern[49]
1906Kalle Munter eller Hafver ni sett till någon misstänkt figur, revy
Emil Norlander 		Södra Teatern[50]
Allt på sin rätta plats
Frans Hedberg 		Södra Teatern[51]
1907Fru LebidoisFamiljen Bolero (La Famille Boléro)
Maurice Hennequin och Paul Bilhaud 		Djurgårdsteatern[52]
Flyttad till Södra Teatern
1914WandaStorstadsbaciller (Wenn der Frühling kommt )
Jean Gilbert 		Carl BarcklindVasateatern[53]
LauraSom i ungdomens vår (Wie einst in Mai)
Walter Kollo och Willy Bredschneider 		Djurgårdsteatern[54]
1915DorotheaPariserluft
Martin Knopf 		Vasateatern[55]
1916Baronessan RicaudKrigsäran (Les Honneurs de la guerre)
Maurice Hennequin 		Knut NyblomVasateatern[56]
1951MedverkandeDe' som gömmes i snö, revy
Karl-Ewert 		Werner OhlsonOdeonteatern, Stockholm[57]

Referenser

Noter
  1. ↑ Ornemark.se. ”Levande Musikarv - Helfrid Lambert”. levandemusikarv.se. http://levandemusikarv.se/tonsattare/lambert-helfrid/. Läst 20 augusti 2016.
  2. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  3. ↑ Lambert, Helfrid i Svenska män och kvinnor (1948)
  4. ↑ Svenska Dagbladet, 24 maj 1954, sid. 3
  5. ↑ SvenskaGravar
  6. ↑ ”Doktor Ståhl”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27180&pos=190. Läst 24 september 2025.
  7. ↑ ”Teatern å Kongl. Djurgården”. Affischen: s. 2. 1888:148. https://tidningar.kb.se/ct6nw64x99d9j117/part/1/page/2. Läst 25 september 2025.
  8. ↑ ”Barberaren i Trouville”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12636&pos=191. Läst 20 september 2025.
  9. ↑ ”Gubben i månen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12638&pos=193. Läst 20 september 2025.
  10. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 juni 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-06-30/7148b/3. Läst 6 augusti 2016.
  11. ↑ ”Reserv-soldatens bröllop”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12640&pos=196. Läst 20 september 2025.
  12. ↑ ”Herrarna Smith”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12642&pos=198. Läst 20 september 2025.
  13. ↑ ”En sommarsaga”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12643&pos=199. Läst 20 september 2025.
  14. ↑ ”Hin och småländingen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27477&pos=200. Läst 26 september 2025.
  15. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-20/7346/3. Läst 29 juli 2015.
  16. 1 2 ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 10 juni 1890. https://tidningar.kb.se/hzbs4c9mft55sn8s/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  17. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 24 juni 1890. https://tidningar.kb.se/wcq6jrcwtwv9d0qb/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  18. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 30 juni 1890. https://tidningar.kb.se/0gt9mtpdxvrqwb5z/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  19. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 11 juli 1890. https://tidningar.kb.se/zfs8mmhrw66nf62f/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  20. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 6 augusti 1890. https://tidningar.kb.se/6n1ht3qt4px7wjkz/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  21. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 19 augusti 1890. https://tidningar.kb.se/4lzfr17r2bq6ktkl/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
  22. ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 2. 3 september 1890. https://tidningar.kb.se/hzbs5fldf54g0pk0/part/1/page/2. Läst 27 september 2025.
  23. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016.
  24. ↑ ”Nini Fauvette”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12649&pos=211. Läst 6 oktober 2025.
  25. ↑ ”Söndagsbarnet”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12650&pos=212. Läst 6 oktober 2025.
  26. ↑ ”Djurgårds-Teatern”. Affischen: s. 2. 25 augusti 1892. https://tidningar.kb.se/6n1tkw714xfnwpcg/part/1/page/2. Läst 6 oktober 2025.
  27. ↑ ”Detektiven”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12652&pos=213. Läst 6 oktober 2025.
  28. ↑ ”Kin-Fo”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12654&pos=215. Läst 6 oktober 2025.
  29. ↑ ”Magdalena”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12655&pos=217. Läst 13 oktober 2025.
  30. ↑ ”Söndagsbarnet”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12659&pos=221. Läst 13 oktober 2025.
  31. ↑ ”Sodoms undergång”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12664&pos=226. Läst 13 oktober 2025.
  32. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016.
  33. ↑ ”När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas (1899)”. KulturNav. https://kulturnav.org/0c28c967-cd27-4fc6-a516-0648f7576729. Läst 10 december 2025.
  34. ↑ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 30 juni 1899. https://tidningar.kb.se/p714x7c15jzm88b/part/1/page/2. Läst 22 november 2025.
  35. ↑ ”Seraphins knep (1899)”. KulturNav. https://kulturnav.org/af65ef7f-0a2f-4556-9d5f-0b35742bdbfc. Läst 10 december 2025.
  36. ↑ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 19 juli 1899. https://tidningar.kb.se/3mfjbk8f4twd50t/part/1/page/2. Läst 22 november 2025.
  37. ↑ ”Kontrollören vid sofvagnarne (1899)”. KulturNav. https://kulturnav.org/6b128bfc-70ab-4d80-a7a8-ded44a6f6975. Läst 10 december 2025.
  38. ↑ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 8. 26 augusti 1899. https://tidningar.kb.se/xccwzgtwvxzd3kxp/part/1/page/8.
  39. ↑ ”Underprefekten (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e78e8127-e745-4f44-8f65-3f2fa1b143a8. Läst 12 december 2025.
  40. ↑ ”English spoken (1900) : Djurgårdsteaterm”. KulturNav. https://kulturnav.org/7ed43d60-d7bb-4cd0-b084-0103a7ebccc3. Läst 12 december 2025.
  41. ↑ ”Södra Teatern: G. af Geijerstam: 'Stiliga Agusta'”. Dagens Nyheter: s. 2. 19 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-19/11071A/2. Läst 6 april 2017.
  42. ↑ ”Sendraget (1901) : Svenska Teatern, 1901-09-08”. KulturNav. https://kulturnav.org/b9fc9b63-7ff6-47fc-bf1c-ab1079ba0e34. Läst 25 december 2025.
  43. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019.
  44. ↑ ”Teatrarnes nyårsprogram”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-02/11760A/3. Läst 4 augusti 2019.
  45. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-14/11771A/4. Läst 4 augusti 2019.
  46. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-26/11783A/3. Läst 4 augusti 2019.
  47. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 februari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-02-08/11796/3. Läst 4 augusti 2019.
  48. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118082901/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015.
  49. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 627. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234035/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015.
  50. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120041437/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015.
  51. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015.
  52. ↑ ”Familjen Bolero (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d6626dfd-61b1-4e1e-bb89-00981689f24d. Läst 6 januari 2026.
  53. ↑ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015.
  54. ↑ ”Som i ungdomens vår (1914) : Djurgårdsteatern, 1914-06-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/24f0dc2b-7473-4596-983c-a6ed8e45eab4. Läst 25 januari 2026.
  55. ↑ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015.
  56. ↑ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015.
  57. ↑ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 mars 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-03-16/73/12. Läst 6 mars 2016.
Tryckta källor
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 10, Komi-Mach. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 92. Libris 7665088. ISBN 91-7752-268-0 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 155-156. Libris 1404046 

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.