Helsingborgstegel

Förband av hårdbränt Helsingborgstegel, S:t Tomas kyrka, Vällingby i Stockholm.

Helsingborgstegel är ett rödbrunt till violett, hårdbränt murtegel[1] som tillverkats av Helsingborgs Ångtegelbruk.

Allmänt

Stenarna skiftar mellan olika rödbruna nyanser, men den mest kända är den hårdbrända mörkrödbruna nyansen. Teglet kallades i Helsingborg även för "Persategel" efter brukets ägare konsul Nils Persson. Teglet blev populärt i hela Sverige efter uppförandet av Terrasstrapporna i Helsingborg 1899-1903 och den stora Slöjd- och industriutställning som hölls i stadens park Slottshagen samma år. Innan dess hade teglet bland annat använts som tegel vid medeltidsborgen Kärnans restauration 1893-94 och som murtegel i Helsingborgs rådhus, men i och med detta blev det populärt som fasadtegel. Till en början användes det till monumentalbyggnader, ofta sådana i nationalromantisk stil, såsom rådhus, kyrkor och skolbyggnader, men kom senare även att användas som fasadtegel i villor, flerbostadshus och industribyggnader, bland annat under 20-talsklassicismen.

Byggnader med Helsingborgstegel i urval

Sverige

Konsul Trapps plats i Helsingborg med Terrasstrapporna i bakgrunden.
Grand Hotel, Helsingborg.
Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.
Riksarkivets huvudbyggnad, Stockholm.
Tofslärkan 7, Stockholm.
Östersunds rådhus.
Fönster på Sankt Petri kyrka, Klippan.

Helsingborg

Stockholm

Övriga Sverige

Finland

Referenser

Noter

  1. ↑ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023
  2. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 60.
  3. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 36.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 ”Förteckning över byggnader i Helsingborgtegel”. Helsingborgs Museer. https://media.helsingborg.se/uploads/networks/4/sites/161/2021/04/forteckning-over-byggnader-i-helsingborgstegel.pdf. Läst 24 mars 2023.
  5. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 61.
  6. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 78.
  7. ↑ I Birger Sjöbergs fotspår i Helsingborgs Dagblad den 20 april 2012
  8. ↑ Rigstam 2005, s. 103.
  9. ↑ Rigstam 2005, s. 109.
  10. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 56.
  11. ↑ Rabow, Anna; Jannerling, Maja (2019), Bevarandeprogram för Övre Olympia och Lasarettsområdet, Helsingborg: Helsingborgs museer, s. 53, ISBN 978-91-519-4080-9, arkiverad från ursprungsadressen den 2023-03-24, https://web.archive.org/web/20230324181639/https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/04/bevarandeprogram-ovre-olympia-webb-190827.pdf, läst 24 mars 2023
  12. 1 2 Haas & Katzeff 2002, s. 79.
  13. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 32.
  14. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 183.
  15. ↑ Rigstam 2005, s. 160.
  16. ↑ Rigstam 2005, s. 164.
  17. ↑ Haas & Katzeff 2002, s. 152.
  18. ↑ ”Kvarteret Loen på Statens fastighetesverks webbplats”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170505153338/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_loen/kvarteret-loen/. Läst 10 maj 2017.

Källor

Externa länkar