Henry Parland

Henry Parland
Född29 juli 1908[1][2]
Viborg[3]
Död10 november 1930 (22 år)
Kaunas[4]
Medborgare iFinland och Storfurstendömet Finland
SysselsättningPoet, författare[5]
SläktingarOscar Parland (syskon)[6]
Ralf Parland (syskon)[6]
Redigera Wikidata
Henry Parlands skrivbord, bild från SLS arkiv - SLSA945.

Henry George William Parland, född 29 juli 1908 i Viborg, Storfurstendömet Finland, död 10 november 1930 i Kaunas, Litauen, var en finlandssvensk poet, romanförfattare och kulturjournalist i finlandssvensk och litauisk press.

Liv

Släkten Parland, ursprungligen McFarlaine, anses härstamma från Skottland. Henry Parlands far, Oswald Frank Parland, var ingenjör vid den ryska järnvägen och kom genom järnvägsnätets utbyggnad att resa runt i tjänsten i dåtidens Tsarryssland. Familjen bosatte sig i Tikkala i Finland. Parlands mor hette Ida Maria Sesemann.[7] Henry Parland var den äldste i en brödraskara på fyra, varav tre kom att bli författare. De andra var Oscar Parland och Ralf Parland.

Parland växte upp i en flerspråkig miljö. I hemmet talades tyska och ryska och även franska och engelska via kontakterna med kultur- och näringslivet. Parland lärde sig finska av arbetarbarn i Tikkala och svenska först efter att familjen flyttat till Grankulla.[8]

Henry Parland gick som fjortonåring i svensk skola i Grankulla, nära Helsingfors. Han gick ut gymnsiet från Grankulla Samskolan 1927. Därefter studerade han juridik vid Helsingfors Universitet från 1927 till 1929. Han visade tidigt intresse för konst och skrivande och kom att ingå i en krets med poeten Gunnar Björling som centralfigur. Parland flyttade även in hos Björling och levde av allt att döma ett utsvävande konstnärsliv. Efter att ha kommit ekonomiskt på obestånd genom tecknande av växlar skickades Henry Parland till sin morbror, Vasilij Sesemann, i Kaunas, den tidens litauiska huvudstad. Från 1929 hade Henry Parland en sekreterartjänst vid det svenska konsulatet i Kaunas. Han var under sin tid i Litauen även medarbetare i litauiska tidningar. Han insjuknade i scharlakansfeber året efter, och avled 22 år gammal.[8][7]

Före sin död hann Parland endast publicera ett verk, Idealrealisation, som gavs ut 1929. Under samma år fick verket recensioner av bland annat Elmer Diktonius i Arbetarbladet, Olof Enckell i Hufvudstadsbladet, Agnes Langenskjöld i Finsk Tidskriften och Erik Therman i Studentbladet.[7]

Språk och skrifter

Svenska beskrivs ibland blott som Parlands fjärdespråk, efter tyska, ryska och finska. Hans stil och ordval framstår som säreget och texterna innehåller en del fullständigt unika ord. Under åren i Helsingfors skrev Parland huvudsakligen lyrik. Vännen Gunnar Björling hjälpte honom med stilistik och stavning.

Till Henry Parlands mest betydande verk hör romanen Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Parland påbörjade "Sönder" i november 1929 i Kaunas. Verket utgavs först efter författarens död, första gången 1932 i samlingsvolymen Återsken. Sedan dess har tre delvis olika utgåvor utkommit, på senare tid en utgåva kommenterad av Per Stam som utkommit två gånger, 2005 och 2014.

2015 påbörjade Svenska litteratursällskapet i Finland arbetet med att ge ut en textkritisk utgåva av alla Henry Parlands Skrifter med Per Stam som huvudredaktör. Fem delar planeras: Dikter, Prosa, Kritik och Korrespondens, samt en digital nyutgåva av romanen Sönder.[9] Parlands arkiv finns hos Svenska litteratursällskapet i Finland.

Mottagande

Ghita Barck var en av de första som lade uppmärksamhet till Parland med hennes pro gradu uppsatts som handlade om Parlands författarskap. Trots detta väcktes inte ett större intresse för Parland förrän 1964 då hans bror, Oscar Parland, gav ut hans samlade dikter samt hans prosaproduktioner.[8]

Henry Parland räknas som en av de främsta inom modernismen.[källa behövs] Hans författarskap var långt före sin tid och är än i dag levande och aktuellt. På 1970-talet skedde ett nytt skede i Parlans postuma berömmelse då finländska semiotikerkretsar fäste uppmärksamhet vid Parlands kontakter med de ryska formalisterna och lyfte fram honom som en pionjär för den finländska semiotiken. Hans verk Den modernistiska dikten ur formalistisk synpunkt anses vara det första verket som introducerade semiotiken i Finland.[8]

Författaren Gunnar Björling skrev: "Henry Parland kom med en ny generations respektlöshet och raljanta ironi samt skänkte under sin korta levnad impulser och oförglömligt följeskap. Ett ljus tänt i livets fördumningsanstalt!"

Parlands verk fick flera recensioner efter att de publicerades. Till exempel samlingsvolymen Återsken (1932) uppmärksammades av recensenter som Elmer Diktonius i Arbetarbladet och Olof Enckell i Hufvudstadsbladet, som båda hade recenserat hans tidigare verk, samt Hagar Olsson i Svenska Pressen och Xerex i Tammerfors Aftonblad. En annan av Parlands samlingar, Hamlet sade det vackrare (1964), recenserades av bland annat Arto Kytöhonka i Keskisuomalainen, Pekka Piirto i Helsingin Sanomat och Helmer J. Wahlroos i Borgåbladet.[7]

Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2005 arrangerades ett seminarium runt Parlands författarskap. Där deltog Stella Parland, författare, litteraturkritiker och släkting till Henry Parland.

Bibliografi

Henry Parlands Skrifter

Arbetet med att ge ut en ny vetenskaplig och kommenterad utgåva Henry Parlands Skrifter[10] påbörjades av Svenska litteratursällskapet i Finland 2015 och avrundades 2020. Utgåvorna ges ut både i bokform och i digital form.

  • 2018 – Dikter. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 825:1. Stockholm & Helsingfors: Utgivna av Per Stam. ISBN 978-951-583-360-0
  • 2019 – Prosa. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 825:2. Stockholm & Helsingfors: Utgiven av Elisa Veit. ISBN 978-951-583-436-2
  • 2019 – Kritik. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 825:3. Stockholm & Helsingfors: Utgiven av Per Stam. ISBN 978-951-583-474-4
  • 2020 – Korrespondens. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 825:4. Stockholm & Helsingfors: Utgiven av Elisa Veit.
  • 2020 – Brev. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 825:4. Stockholm & Helsingfors: Utgivna av Elisa Veit. ISBN 978-951-583-475-1

Översättningar

Henry Parlands dikter och prosa har översatts till finska, tyska, litauiska, engelska, ryska, spanska och norska[11].

  • Hamlet sanoi sen kauniimmin. Kootut runot, Brita Polttila (red.), Porvoo: WSOY 1967, 1981.
  • (z.B. schreiben wie gerade jetzt). Gedichte, Wolfgang Butt (Übers. und Nachwort), Sammlung Trajekt 17, Helsinki: Otava, Stuttgart: Klett-Cotta 1984.
  • Pavasaris Kaune. Eilėraščiai, straipsniai, laiškai, Petras Palilionis (övers. & utg.), Kaunas: Ryto varpas 2004. – Spring in Kaunas. Poems. Articles. Letters. Translator and compiler: Petras Palilionis.
  • »Grimaces. Poèmes», Jacques Outin (övers.), Déconstructions, Elena Balzamo (red.), Paris: Belfond 2006.
  • Ideals Clearance, Johannes Göransson (övers.), Brooklyn, New York: Ugly Duckling Presse 2007.
  • »Стихотворения», Вдребезги – Sönder, Ольга Мяэотс (red. & övers.), Москва: Текст 2007, s. 147–166.
  • Ideales en oferta. Poemas selectos, Roberto Mascaró (red. & övers.), Zona Arktis 10, Malmö: Encuentros imaginarios 2010.
  • Liquidación de ideales / Idealrealisation. Emilio Quintana (övers.), Poesía. Series minor 2, Granada: El Genio Maligno 2014.
  • Erhållit Europa – vilket härmed erkännes. Dikter / Einmal Europa – dankend erhalten. Gedichte, 1926–1930. Klaus-Jürgen Liedtke (utg.), Finnlandschwedische Literatur der Avantgarde 5, Münster: Kleinheinrich 2014.
  • (Selv om) Hamlet sa det vakrere. Dikt i utvalg + et knippe prosa, Jan Erik Vold (övers.), F° 256, Oslo: Flamme 2015.

Vidare läsning

Källor

  1. ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: parland-henry.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Henry Parland, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5160-1416928957766.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1200566587749153-1, läst: 12 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1200566587749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 läs online, www.sls.fi .[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 ”Parland, Henry George William”. Finlands författare 1917–1944. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1981. sid. 327–328. ISBN 951-717-238-9
  8. 1 2 3 4 ”BLF”. www.blf.fi. https://www.blf.fi/artikel.php?id=5587. Läst 14 november 2025.
  9. ↑ ”Henry Parlands Skrifter”. parland.sls.fi. http://parland.sls.fi. Läst 26 september 2018.
  10. ↑ ”Henry Parlands Skrifter”. Svenska litteratursällskapet i Finland rf.. 1 april 2015. http://parland.sls.fi/#showTitle=title. Läst 25 september 2018.
  11. ↑ ”Henry Parlands Skrifter”. parland.sls.fi. http://parland.sls.fi/index.php?p=texts&bookId=1#itemId=1_910&columns=%5B%5B%7Cih%7C,-1%5D,%5B%7Clt%7C,-1%5D,%5B%7Cko%7C,-1%5D%5D. Läst 3 oktober 2018.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.