Herman Anker
| Herman Anker | |
| |
| Född | 15 juli 1839[1][2] Haldens kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 9 februari 1896[1][2][3] (56 år) Hamars kommun[4], Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo |
| Sysselsättning | Lärare[5] |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1886–1888, Hedemarkens amt (1886–1888)[6] | |
| Maka | Mix Anker (g. 1863–)[1] |
| Barn | Katti Anker Møller (f. 1868) Ella Anker (f. 1870) |
| Föräldrar | Peter Martin Anker |
| Släktingar | Christian August Anker (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Herman Anker, född den 15 juli 1839 i Halden, död den 9 augusti 1896, var en norsk folkhögskoleföreståndare.
Biografi
Anker växte upp på Rød herrgård som son till stortingsledamoten Peter Martin Anker (1801-1863) och var bror till affärsmannen Christian August Anker. Han tog kandidatexamen i teologi år 1863.
Han var gift med den danskfödda Marie Elisabeth "Mix" Bojsen (1843-1892), och var far till den feministiske förkämpen Katti Anker Møller (1868-1945), författaren och journalisten Ella Anker (1870-1958), doktor Peter Martin Anker (1872-1903 ) och ingenjör Nils Botvid Anker (1878-1943).
Anker upprättade 1864 Norges första folkhögskola Sagatun folkehøyskole i Hamar, vilken han helt i Grundtvigs anda ledde till 1873. Han ägnade sig senare åt industriell verksamhet och blev 1863 postmästare i Hamar.
Källor
Noter
- 1 2 3 flera författare, Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 36, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.digitalarkivet.no .[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10557508277749153-1, läst: 23 februari 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Nordic Authors, Projekt Runeberg, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 459, läs online.[källa från Wikidata]
Webbkällor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Tryckta källor
- Svensk uppslagsbok. Lund 1929
|
