Herman Grimm
| Herman Grimm | |
.jpg) Herman Grimm, 1883. | |
| Född | Herman Friedrich Grimm[1][2] 6 januari 1828[3][4][5] Kassel[1][2] |
|---|---|
| Död | 16 juni 1901[3][4][5] (73 år) Berlin[1][2] |
| Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[1] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen[2] |
| Utbildad vid | Friedrich-Wilhelms-Gymnasium[2] Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[2] Bonns universitet[2] |
| Sysselsättning | Konsthistoriker[6][7], essäist, universitetslärare[2], författare[8], litteraturhistoriker[9] |
| Befattning | |
| Professor (1873–)[2] | |
| Arbetsgivare | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[2] |
| Maka | Gisela von Arnim[1][2] |
| Föräldrar | Wilhelm Grimm[1][2] Dorothea Grimm[10][1][2] |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1891) Pour le Mérite för vetenskap och konst (1896)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Herman Friedrich Grimm, född 6 januari 1828 i Kassel, död 16 juni 1901 i Berlin, var en tysk författare och konsthistoriker. Han var son till språkforskaren och sagosamlaren Wilhelm Grimm.
Biografi
Grimm studerade juridik i Berlin och Bonn, bedrev sedan filologiska och historiska forskningar och utnämndes 1872 till professor i konsthistoria vid universitetet i Berlin. Grimm, som var gift med en dotter till Bettina von Arnim, var en ytterst mångsidigt lärd och en inspirerad novellist. Naturligt nog var han efterromantiker och delade tron på geniets suveränitet. Däremot hatade han allt pedanteri i metoder och hängav sig gärna åt paradoxer och ordlekar.
Grimms huvudarbete, Leben Michelangelos (1860–1863) är inte bara en konsthistorisk monografi, utan även en omfattande kulturskildring. Grimm översatte Giorgio Vasaris bok om Rafael (1872) samt utgav tidskriften Über Künstler und Kunstwerke (1865–1867), som han själv skrev. Det biografiskt kritiska Goethe (1877) var av stor betydelse, emedan det i hög grad åter ökade intresset för studiet av Goethe. Grimms sista större arbeten var Homer (1890–1895, två band) och Beiträge zur deutschen Kulturgeschichte (1897).
Andra verk (urval)
- Armin (1851, skådespel)
- Traum und Erwachen (1854, dikt)
- Demetrius (1854, sorgspel)
- Novellen (1856)
- Unüberwindliche Mächte (1867, roman)
- Essays (1859)
- Neue Essays (1865)
- Zehn ausgewählte Essays (1871)
- Fünfzehn Essays (1875)
- Fragmente (1900–1902, 3 band)
Källor
- Grimm, 4. Hermann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- 1 2 3 4 5 6 7 Find a Grave, Find A Grave-ID: 23353890, läst: 26 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 6, unknown value, s. 97-111, läs online, läs online, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 26 april 2026 .[källa från Wikidata]
- 1 2 RKDartists, RKDartists-ID: 441296, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w61c3b3j, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: grimm-herman.[källa från Wikidata]
- ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: grimmh, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 441296, läst: 13 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ archINFORM, archINFORM person- eller grupp-ID: 45129, läst: 5 maj 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ geni.com.[källa från Wikidata]