Herman Rundgren

Herman Rundgren
Claes Herman Rundgren.tif
Claes Herman Rundgren (1819–1906)
TitelBiskop
KyrkaSvenska kyrkan
StiftKarlstads stift
Period1872–1906
FöreträdareAnton Niklas Sundberg
EfterträdareJohan Alfred Eklund
Prästvigd1846
Akademisk titelTeologie doktor 1860
Persondetaljer
Född12 augusti 1819
Stockholm
Död19 september 1906
Karlstad
MakaCharlotte Rundgren
(g. 1847–)[1]
BarnAnna Charlotta Rundgren (f. 1860)[2][1]

Claes Herman Rundgren, född 12 augusti 1819 i Sankt Nikolai församling, Stockholm, död 19 september 1906 i Karlstad. Kyrkoherde, biskop och riksdagsman. Ledamot av Svenska Akademien 1887–1906, stol 4, samt överhovpredikant.[3][4]

Biografi

Herman Rundgren föddes 1819 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. Han var son till handlanden Johan Rundgren och inga Sophia Sandin. Rundgren studerade i Stockholm och blev höstterminen 1837 student vid Uppsala universitet, samt medlem av Västgöta nation. Han avlade 16 oktober 1841 filosofisk kandidatexamen och studerade därefter 1841–1842 i Köpenhamn. Rundgren avlade 14 juni 1842 magistergraden vid Uppsala universitet, 13 november 1845 teologisk kandidatexamen och prästvigdes 13 juni 1846 för Uppsala stift. Han avlade 14 augusti 1851 pastoralexamen och blev 5 juni 1848 domkyrkovicepastor i Uppsala församling, tillträdde direkt. Rundgren blev 14 december 1845 docent i homiletik vid Uppsala universitet och 12 december 1849 i pastoralteologi.[5]

Rundgren blev 15 juni 1852 kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai församling, tillträdde 1853 och blev 7 augusti 1870 överhovpredikant och pastor vid hovförsamlingen, tillträdde direkt. Han blev 25 april 1872 biskop i Karlstads stift, samt kyrkoherde i Karlstads församling och Stora kil församling med Ulleruds pastorat, tillträdde 1872. Rundgren avgick som kyrkoherde i Karlstad och Ulleruds pastorat 1 maj 1882. Han avled 1906.[5] Rundgren är begravd på Västra kyrkogården i Karlstad.[6]

Rundgren tog studenten i Uppsala 1837, prästvigdes 1846 och utsågs till pastor i Uppsala domkyrkoförsamling 1848. Han var docent vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet från 1849 och blev teologie doktor 1860.[3]

Han var riksdagsman i prästeståndet vid riksdagen 1856–1858, riksdagen 1859–1860, riksdagen 1862–1863 och riksdagen 1865–1866. Rundgren var ledamot av andra kammaren 1870–1872 (för Norrköpings valkrets) och 1876–1882 (för Karlstads och Filipstads valkrets).[5][3] Rundgren var även politiskt aktiv, både som kommunal-, landstings- och riksdagspolitiker.[3]

Familj

Rundgren gifte sig 28 augusti 1847 med Christiana Charlotte Elisabeth Maule (1825–1907), dotter till postmästaren, kammarherre James Maule i Arboga och Charlotta Hollé. De fick tillsammans barnen byråingenjören Herman Gottfrid Rundgren (1848–1914) i Järnvägsstyrelsens förrådsbyrå, Claes Jacob Rundgren (1850–1857), Ellen Rundgren (1852–1857), konsistorieamanuens John Rundgren i Karlstad, Ernst Augustinus Rundgren (född 1857), mejerikonsulent Per Adam Rundgren (1858–191/9 i Västmanlands län, Anna Charlotta RundgrenRundgren (född 1860) som var gift med kaptenen greve Adolf Stellan Theodor Mörner vid Värmlands fältjägarekår och kyrkoherden Carl Vilhelm Bromander i Fryksände församling, marindirektören Karl Elias Rundgren (född 1862) vid kungliga flottan och Hanna Maria Rundgren (född 1866) som var gift med Nils Elias Anckers vid Kungliga flottan.[5]

Ordnar och utmärkelser

Bibliografi (urval)

  • Några ord om beredandet af bostäder för den arbetande klassen (Upsala, 1849)
  • Minnen (Norstedt, 1870–1889) [tre vol.]
  • Wittnesbörd om Christus och christendomen: högmesso-predikningar (1878)
  • Minnesteckning öfver Fredrik Ferdinand Carlson: inträdestal i Svenska akademien (Norstedt, 1888)
  • Kyrkliga frågor: inlägg vid prestmötet i Karlstad och vid allmänt kyrkomöte år 1893 (Norstedt, 1894)
Översättningar
  • Ernst Sartorius: De symboliska böckernas nödwändighet och förbindande kraft (Uppsala, 1846)
  • Nikolaus Fries: Lefwande taflor till bönen Fader Vår: nio berättelser (1870)
  • Friedrich Naumann: Guds allmakt (1903)

Se även

Källor

Noter

  1. 1 2 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, ”2”, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 102, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcUg, läst: 8 maj 2023.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Carl Wilhelm Bromander, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17008, läst: 25 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 Nättidningen RÖTTER
  4. ↑ Svenska Bibelsällskapet Arkiverad 25 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  5. 1 2 3 4 Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 130-133. Libris 41149. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WesterlundJA/titlar/Link%C3%B6pingsStiftsHerdaminne3/sida/146/faksimil
  6. ↑ SvenskaGravar

Vidare läsning

Externa länkar

Ledamöter av Svenska Akademien, stol 4
Johan Henric Kellgren (1786) · Johan Stenhammar (1798) · Claes Adolph Fleming (1799) · Carl Adolph Agardh (1834) · Fredrik Ferdinand Carlson (1861) · Claes Herman Rundgren (1887) · Ivar Afzelius (1908) · Tor Hedberg (1922) · Sigfrid Siwertz (1932) · Lars Forssell (1971) · Anders Olsson (2008)
Lista över ledamöter
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.