Hugo Österman

Hugo Österman
Hugo Österman, 1939.
Född5 september 1892[1][2]
Helsingfors[3]
Död17 februari 1975[4] (82 år)
Helsingfors[3]
Medborgare iFinland och Storfurstendömet Finland
SysselsättningPolitiker[5]
Utmärkelser
Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden (1933)[3]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1935)[3]
Kung Georg VI:s kröningsmedalj (1937)[3]
Storkorset av Tre Stjärnors orden[3]
Storkors av Polonia Restituta[3]
Storofficer av Hederslegionen[3]
Järnkorset av 2:a klassen[3]
Tyska örnens orden[3]
Kungariket Ungerns förtjänstorden[3]
Ärekorset[3]
1:a graden av Örnkorsets orden[3]
Storkorsriddare av Italienska kronorden[3]
Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[3]
Frihetskorsets 1. klass med kraschan[3]
Storkorset av Finlands Lejons orden[3]
Finlands idrottskulturs förtjänstkors i guld[3]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[3]
Frihetskrigets minnesmedalj[3]
Frihetskorsets 3. klass[3]
Vinterkrigets minnesmedalj[3]
Finlands Olympiska förtjänstkors av 1 klass[6]
Redigera Wikidata

Hugo Viktor Österman, född 5 september 1892 i Helsingfors, död där 17 februari 1975, var en finlandssvensk militär. Han var befälhavare för finländska krigsmakten 1933–1939 och kommenderade Karelska armén vid Karelska näset under större delen av vinterkriget.

Biografi

Österman var son till polisen Viktor Valfrid Österman och Elin Karolina Karlsdotter. Han tog studenten från Svenska normallyceet. Österman genomgick militär utbildning vid finska jägarbataljonen i Tyskland 1915–1918 och Krigshögskolan (nu Försvarshögskolan) i Sverige 1927–1928. Efter att ha återvänt till Finland i februari 1918 kommenderades Österman till Kuopio för att grunda en jägarbataljon sammansatt av värnpliktiga. Efter inbördeskriget blev han chef för Björneborgs regemente, från 1925 chef för 3. Divisionen och från 1927 inspektör för infanteriet.[7]

Österman blev major 1918, överstelöjtnant 1920, överste 1925, generalmajor 1930 och generallöjtnant 1935. År 1930 utnämndes han även till biträdande försvarsminister i P. E. Svinhufvuds regering. Efter Mäntsäläupproret 1932 verkade Österman ett halvår som landshövding i Nylands län.[7]

Han var befälhavare för finländska krigsmakten 1933–1939 och var högste befälhavare på Karelska näset under större delen av vinterkriget, där han avgick efter att sovjetiska trupper brutit igenom Mannerheimlinjen. Under fortsättningskriget tjänstgjorde han som inspektör vid armén och 1944 var han överbefälhavarens representant i Oberkommando der Wehrmacht. Österman avgick 1946 från aktiv tjänst och arbetade därefter inom näringslivet.[7]

Österman gifte sig 1919 med Marga von Troil, själv officersdotter. Paret fick dottern Margharetha 1921.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Produktion

  • Frihet och försvar. Ett kvarts sekel ur mitt liv (1967)

Källor

  1. ↑ läs online, generals.dk .[källa från Wikidata]
  2. ↑ Hugo Österman, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4218-1416928956824, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 816.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läst: 9 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Ministerdatasystemet, finländsk minister-ID (arkiverad): 71, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 SUOMEN OLYMPIALAISEN KUNNIAMERKEILLÄ PALKITUT – FINLANDS OLYMPISKA UTMÄRKELSETECKEN: BELÖNADE (på finska), läs online, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 ”Hugo Österman”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4218-1416928956824

Externa länkar