Israel Lipski

Israel Lipski
Född1865[1]
Död22 augusti 1887[2]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Redigera Wikidata

Israel Lipski, född 1865 i Warszawa,[3] död 22 augusti 1887 i London,[4] var en polsk man som dömdes och avrättades för mord i England. Rättegången uppmärksammades både av allmänheten och av parlamentet, och ledde till antisemitiska stämningar.

Biografi

Lipski var jude och kom till London från Kongresspolen 1885.[3] Han arbetade som tillverkare av promenadkäppar och hade sin verkstad i sitt hyresrum på Batty Street i Whitechapel. På morgonen den 28 juni 1887 hittades Lipskis granne Miriam Angel död i sängen i sitt och makens hyresrum på Batty Street. Hon var 22 år gammal och gravid i sjätte månaden. Miriam Angel hade mördats genom att salpetersyra hällts i hennes mun. Under sängen återfanns den medvetslöse Lipski, som också druckit salpetersyra. Han hade skrapsår på händer, armar och i ansiktet.[4]

Rättsfallet

Enligt Lipskis redogörelse hade han ertappat två av sina anställda när de försökte begå intrång i ett av rummen i huset. Männen överrumplade honom och tvingade honom att dricka salpetersyra. På basis av en rättsmedicinsk undersökning drog polisen slutsatsen, att Miriam Angel först blivit misshandlad och tvingats i salpetersyra medan hon var medvetslös. En försäljare intygade att han sålt salpetersyra till en man, som utgav sig vara tillverkare av promenadkäppar. Försäljaren konfronterades med Lipski och identifierade honom som köparen. Lipski åtalades mot sitt nekande för mord den 2 juli. Några timmar före avrättningen avlade Lipski en bekännelse. Lipski, som var i ekonomiskt trångmål, hade överlagt att begå självmord och försökte stjäla pengar från makarna Angel. Därvid hade Miriam Angel vaknat, och Lipski mördade henne med den flaska syra, som han inhandlat för självmordet. Lipski erkände att berättelsen han angivit om de andra männen var felaktig, och att han begått brottet ensam.[5]

Ordförande under rättegången var James Fitzjames Stephen. Denne diskuterade målet vid flera tillfällen med inrikesminister Henry Matthews. Båda var övertygade om Lipskis skuld, men tillstod försvarssidans krav på att avrättningen sköts upp för att hinna presentera ny bevisning. Rättegången rönte uppmärksamhet i England och avrättningen beskådades av en stor publik. Det faktum att Lipski var jude, ledde till antisemitiska yttringar, som också visades på plats under avrättningen.[3]

I parlamentet höjdes röster för att domen skulle omvandlas till fängelse. Cunninghame Graham ansatte Matthews med frågor om varför Lipskis advokat, John Hayward, svårligen fick del av polisutredningen, som kunde vara till Lipskis fördel. Vissa menade att Matthews på förhand visste, att Lipski skulle avlägga bekännelse, varför Matthews inte tillstyrkte benådning. Detta dementerade dock Matthews. I media framställdes antisemitiska påståenden om judars benägenhet att begå mord, och detta kom att upprepas året därpå när Jack Uppskäraren härjade i Whitechapel.[6]

Efterspel

Vad som anses vara Jack Uppskärarens tredje offer, Elizabeth Stride, mördades den 30 september 1888. Ett vittne till attacken mot henne hörde gärningsmannen ropa "Lipski" till antingen vittnet, som var jude, eller till en annan person i närheten. Ordet Lipski anses ha använts som en pejorativ term mot judar och refererade till Israel Lipski.[7]

Referenser

  1. ↑ Colin Matthew & David Cannadine (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 77220.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Colin Matthew & David Cannadine (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 77220.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 Bailey, Victor, red (2021). Nineteenth-Century Crime and Punishment. 4 Volume Set. Routlege. sid. 151
  4. 1 2 Sly, Nicola (2009). Murder by Poison : A Casebook of Historic British Murders. Gloucestershire: The Historic Press. sid. 126–128
  5. ↑ Sly, sid. 129–131.
  6. ↑ Grube, Dennis (2013). At the Margins of Victorian Britain : Politics, Immorality and Britishness in the Nineteenth Century. Bloomsbury. sid. 101–102
  7. ↑ Stapleton, Victor (2014). Jack the Ripper : The Murders, the Mystery, the Myth. Bloomsbury. sid. 22
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.