Jakob Adlerbeth

Jakob Adlerbeth
FöddJakob Adlerbeth[1]
21 maj 1785[2][3][1]
Stockholm[2][1]
Död2 september 1844[2][3][4] (59 år)
Klara församling[4], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[3][1]
SysselsättningFornforskare[2][3], översättare
FöräldrarGudmund Jöran Adlerbeth[2][1]
Karin Ridderborg[1]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1843)[1]
Redigera Wikidata

Jakob Adlerbeth, född 21 maj 1785 i Stockholm, död 2 september 1844 i Klara församling, Stockholm, var en svensk friherre, fornforskare samt det litterära Götiska förbundets stiftare. Han var son till Gudmund Jöran Adlerbeth.

Biografi

Sedan han tagit magistergraden i Uppsala inträdde han på den civila tjänstebanan, där han 1818 blev förste expeditionssekreterare i Ecklesiastikexpeditionen, en befattning som han behöll till sin död.

För sin samtid och för eftervärlden är han känd som den egentlige stiftaren av Götiska förbundet. Detta utgick från enskilda samkväm mellan några ungdomsvänner, som på Adlerbeths förslag sammanslöt sig till ett vittert samfund "i afsigt", säger medlemmen Erik Gustaf Geijer, "att genom en på samma gång rent vetenskaplig och poetisk behandling af fornnordiska minnen lifva kärleken för vår forntid och derigenom rena smaken samt i någon mån väcka en slumrande anda till medvetande".

Adlerbeth var ledande mannen i detta samfund och en av de mest verksamma medlemmarna. Under signaturen --R-- (för förbundsnamnet Rolf) skrev han åtskilliga uppsatser i förbundets tidskrift Iduna, samt utgav bland annat Edda eller Skandinavernas hedniska Gudalära (1811, 2:a upplagan 1816, 3:e 1829) och Vaulundurs saga (1812).

Adlerbeth verkade med iver för den svenska fornforskningen och var i allmänhet en nitisk kämpe för allt nationellt och fosterländskt.

Översättningar

  • Snorre Sturlasson: Edda eller Skandinawernes hedniska gudalära ("Öfwersatt från danskan efter Nyerup", Stockholm, 1811)
  • Waulundurs saga ("Öfwersättning från danskan" [dvs. Adam Oehlenschlägers översättning, Stockholm, 1812)
  • Jens Lassen Rasmussen: Om arabernes och persernes bekantskap och handel under medeltiden med Ryssland och Skandinavien (Stockholm, 1817)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerbeth, 2. Jakob, 1904–1926.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 28, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5545, läst: 5 juni 2018.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 Bernhard Meijer (red.), Nordisk familjebok : A - Armati, vol. 1, 1904, s. 172, läs onlineläs online, läst: 21 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

  • Böök, Fredrik (1929). ”Jacob Adlerbeth”. Fem porträtt : essayer. Stockholm: Norstedt. sid. 73-102. Libris 8198117 
  • Landen, Leif (1997). Jacob Adlerbeth. Filologiskt arkiv, 0083-6745 ; 39. Stockholm: Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. Libris 7640557. ISBN 9174022733 
  • Nicklasson, Påvel (2015). Baronens tårar : arkeologi och passion i Götiska förbundet. Acta archaeologica Lundensia. Series prima in 4o, 0065-1001 ; 34. Lund: [Institutionen för arkeologi och antikens historia], Lunds universitet. Libris 18720573. ISBN 9789189578630 
  • Rydh, Hanna: Jakob Adlerbeth i Svenskt biografiskt lexikon (1918)

Externa länkar